Omvårdnadsfrågor blandat

1. Risk för trycksår r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Uppmuntra/ge stöd till tidig mobilisering. Vändschema. 2. Risk för andningssvårigheter r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Informera pat om varför det är viktigt med tidig mobilisering, att lungorna liksom resten av kroppen försvagas och syreutbytet försämras, Motivera patienten. Undervisning i andningsteknik. 3. Risk för obstipation r/t sängliggande - Omvårdnadsåtgärd: Informera patienten om hur mobilisering påverkar tarmarnas aktivitet, uppmuntra, motivera. Ge råd om fiberrik kost, ev laktulos och enkla rörelser patienten kan utföra i sängen.

Ange 3 riskdiagnoser i det postoperativa förloppet relaterade till orörlighet samt en förebyggande åtgärd för respektive diagnos?

Ta bort kuddar och hjälpmedel från sängen och fäll den i planläge. Ta bort eventuella infarter Slut ögon och mun Raka, kamma håret, gör i ordning individen efter dennes tidigare önskemål/vanor Tvätta bort synligt smuts, se till att underlaget är rent Försök att skapa en ren fridfull miljö Om den döde har identitetsband, kontrollera i journalhandling eller med de närstående att uppgifterna är korrekta.

Ange 7 åtgärder du som sjuksköterska vidtar i nära anslutning till dödsfall förutom att kontakta närstående, läkare samt journalföra händelsen

1: Steg ett är att göra en datainsamling över patientens och ibland även anhörigas situation (dvs. anamnes och status). Då materialet är insamlat identifieras patientens omvårdnadsbehov vilka exempelvis kan vara att främja hälsa, minska lidande eller hjälpa patienten till egenvård. 2: I steg två sker målformulering, det vill säga vilka mål som patienten vill nå upp till. I detta steg kan delmål och mål användas, dessa bör vara tidsbestämda och utvärderbara. Omvårdnadsdiagnos formuleras tillsammans med pat. både vad gäller resurser, risker och problem. 3: Steg tre handlar om att tillsammans med patienten planera omvårdnaden dvs. vilket stöd som behövs, från vilken profession stödet skall komma ifrån och/eller om han/hon självständigt kan arbeta för att nå målet. 4: I steg fyra utförs det som planerats 5: Steg fem handlar om att utvärdera de delmål och mål som ställts upp. Slutligen når man tillbaka till processens första steg meddatainsamling. Ibland behövs uppsatta delmål och mål omarbetas Exempelvis kan patientens situation ha ändrats eller också blev resultaten inte de väntade.

Beskriv omvårdnadsprocessens 5 steg

Chockfas: - varaktighet någon minut till ett par dygn. Ger en prägel av känslomässig stumhet. Frånvaro av visade känslor är en följd av aktiverade försvarsmekanismer och behöver inte alls spegla behärskning eller inre lugn. Den enda kommunikation som är meningsfull är icke-verbal kommunikation (håll handen, ge något att dricka), samtal bör vänta. Om chockfasen blir utsträckt finns risk för självdestruktiva impulser varför man aldrig skickar hem någon i chockfas till ensamhet. Kontakta anhöriga, vänner eller arbetskamrater. Reaktionsfas: - präglas av längtan, protest, smärta och depressivitet. Förnekande (en av försvarsmekanismerna) gör att en del personer inte berättar om någon viktig livshändelse har inträffat utan endast om sin (sekundära) ångest och/eller sömnproblem varför anamnestisk inventering av livshändelser är ett måste. En del individer stannar kvar i förnekandefasen, ex v efter ett cancerbesked. Bearbetningsfas: - innebär en process där krisen/förlusten steg för steg inses. Sorg kan återkomma diskontinuerligt i vågor och kan misstolkas som depression om anamnesen är bristfällig. Nyorienteringsfas: - krisen/förlusten behöver inte längre störa engagemang i andra personer och aktiviteter.

Du har ett samtal med en patient som befinner sig i en kris och är väldigt nedstämd. Förklara de olika faserna i krisreaktionen

En patalogisk trötthet som ej går över även om patienten vilar eller får tillräckligt sömn.

Du läser på i omvårdnadsjournal inför mötet med en ny patient. I journal står det att patienten har uttalad fatigue, vad innebär detta?

Röra på sig mer Fiberrik kost Dricka tillräckligt med vätska Sitta en stund på toaletten, inte stressa vid toabesöken.

En pat med förstoppning ber om råd för att försöka lösa problemet. Vilka råd ger du, ange mist 4 st

Ett arbetsprov gör man för att testa hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar när man anstränger sig. Oftast får man cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Syftet är att ta reda på om hjärtat får tillräckligt med syre och om man får ont i bröstet eller har störningar i hjärtats rytm vid ansträngning. Provet görs för att sjukdomar ska kunna upptäckas eller uteslutas. Det kan också göras om man har sjukdomssymtom, inför större operationer, eller som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen. Om det är lungornas funktion som ska mätas kan andra undersökningar göras samtidigt. En vanlig anledning till ett arbetsprov är att läkaren misstänker att man har kärlkramp. Om det finns rubbningar i hjärtats rytm kan man få göra ett arbetsprov för att registrera vad som händer med rytmen när man anstränger sig.

En patient har fått reda på att han ska göra ett s.k. arbetsprov. Han frågar dig vad detta innebär och varför man gör det

Tromboflebit - Inflammation Dropp/lkm går subcutant

En patient med PVK (perifer venkateter) på handryggen upplever smärta i handen. Ange 2 möjliga orsaker till smärtan?

Blodgruppering och förenlighetsprövning bör ej utföras vid samma provtagningstillfälle eftersom de är kontroller av varandra. Vid nödsituation kan det ändå bli aktuellt, men skall i så fall göras på ordination och dokumenteras.

Vad bör du som sjuksköterska tänka på vad gäller proverna som tas inför en blodtransfusion?

Kontroller under transfusionen - Observera patientens reaktionerunder transfusionen genom att se och lyssna om han eller hon uppvisar någon förändring. Jämför med tidigare erfarenheter av transfusioner, om patienten har några sådana och kan uppge detta. - Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag. - Kontrollera mängden och färgen på urinen om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymptom. - Kontrollera transfusionshastigheten. - Kontrollera infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller läckage uppstår i kopplingarna. - Övervaka patienten också med tanke på övervätskning.

Vad bör du vara uppmärksam på under en pågående blodtransfusion?

Blodgruppering kan mycket förenklat beskrivas som en undersökning av patientens antigen och antikroppar för att ta reda på vilken grupp patienten tillhör i AB0-systemet samt om patienten har eller saknar rhesusfaktor.

Vad innebär en s.k. blodgruppering?

Vid BAS-test görs blodgruppskontroll och antikroppsscreening av mottagaren

Vad innebär ett BAS-test?

MG-test (mottagare-givare) är en förenlighetsprövning som krävs om blodmottagaren har irreguljära erytrocytantikroppar. Utvalda blodenheters erytrocyter testas mot blodmottagarens plasma (tidigare kallades detta korstest)

Vad innebär ett MG-test?

Tromboflebit betyder en inflammation i ett ytligt blodkärl. Tromboflebiter uppträder inte i artärer utan endast i venerna, alltså de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat. Ofta kallas tromboflebiter för "ytliga blodproppar" vilket inte är helt riktigt. Det rör sig inte om en propp i blodkärlet utan om en inflammation. Symtomen är rodnad i huden och smärta. Ofta kan man känna det inflammerade kärlet som en hård, ömmande sträng under huden. Orsaken till en tromboflebit kan vara att man har haft en nål för intravenöst dropp i samband med sjukhusvistelse. Det är också vanligt att flebiter uppträder i åderbråck, som då blir ömma, hårda och förtjockade. Ofta får man ingen förklaring till varför tromboflebiter uppträder.

Vad är tromboflebit, vilka är symtomen?

Inför transfusion utförs transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning, detta avser blodgruppering och/eller BAS-test eller MG-test.

Vad är viktigt att tänka på inför en blodtransfusion?

Socialstyrelsen vad gäller medicinska frågor och Vårdenhetschefen om det handlar om bemötande på avdelningen.

Vart kan man som patient vända sig om man är missnöjd med den vård man fått?

Stänger av transfusionen. Kontaktar läkare. Kontrollerar vitalparametrar (puls,BT, POX) Dubbelkontroller pat identiet med påsens nr för att se så att det översenstämmer. Fråga om yrsel/illamående Lägg på täcke.

Vid en pågående blodinfusion påkallar patienten din uppmärksamhet. Patienter har frossa och säger sig må sämre. Vilka åtgärder vidtar du som sjuksköterska, ange minst 4 förslag?

Är patienten blodgrupperad? Finns en giltig BAS/MG-test? Är blodkomponenten beställd?

Vilka frågor bör du ställa inför en blodtransfusion?

Att patientidentitet och blodkomponent stämmer överens på transfusionsdokumentet. Att blodkomponentens hållbarhet ej har överskridits. Att patientens identitet stämmer överens med uppgiften på transfusionsdokumentet. Att blodkomponenten är hel och att missfärgning, grumlighet, koagel eller hemolys inte förekommer.

Vilka kontroller måste utföras före en blodtransfusion, utöver blodgrupperingsprover och förenlighetstest?

injektionsporten används vid insättning av pvk:n för att kontrollera läget, standard är då att spola med 2-5 ml NaCl. Under fortsatta vårdtiden ska man undvika att använda injektionsporten av aseptiska skäl. Använd istället tre‐vägskranar och/eller injektionsventiler samband med injektioner, intermittenta infusioner och provtagning.

Vissa pvk har en s.k. injektionsport, när och varför används den?