Trycksår

Förebygga trycksår- bibehålla huden hel, ren och smidig

• Att hålla huden torr och ren: tvätta försiktigt med en pH-balanserad hudrengöringsprodukt, mild tvål (pH 4-6) eller förfuktad tvättlapp. Klappa torrt med handduk • Byt eventuella inkontinensskydd ofta och rengör huden omedelbart efter att huden utsätts för urin och avföring. Om huden visar upp tecken på skada, ex. inkontinensassocierad dermatit (IAD), skydda då huden från påverkan av urin och avföring genom att använda någon form av barriärprodukt - Hud runt såret: mjukgörande - Karbamid - Propylenglukol - Z- läkemedel 20-21 - Canoderm (kräm) - Propyderm - Zinksalva - Secura (kräm, applikatorpinne och spray) • Trycksårsförebyggande förband i polyuretanskum över benutskott (ex. sacrum) för att skydds hudområden som frekvent utsätts för friktion och skjuv - Förband i förebyggande syfte används endast som komplement till övriga trycksårsförebyggande åtgärder. - Kaviteter: - Polymem Wic - Aquacel extra - Sorbact tamponad - Melgisorb cavity - Sår i sacrum: - Biatain Sacrum - Suprasorb P sacrum - Aquacel Foam sacrum - Andra sårförband/produkter - Odolock (luktabsorberande) - PICO (negativt tryck) - Prontosanlösning (reducera risken för infektion/biofilm) - Sorbact (mot svampinfektioner i hudveck) Z- läkemedel 20-21

Lokal behandling av trycksår

• Bedömning och dokumentation av såret enligt strukturerad sårjournal: - Sårrengöring - Upprensning, debridering - Val av förband utifrån sårets specifika problematik

Behandling av trycksår

• Dom flesta trycksår kan läkas med hjälp av tryckavlastning och modern sårbehandling tillsammans med delaktig patient och närstående - Eliminering av smärta, väldigt viktigt att dom ej har ont, så att dom samarbetar i rörelse osv - Nutrition

Sårläkningsprocessen

• Framgångsrik lokal sårbehandling bygger på kunskaper om olika produkter och förståelse av sårläkningsprocessen • Koagulationsfasen: initial vasokonstriktion för att stoppa blödning och koagel bildas. Efterföljande vasodilatation ger ökad genomsläpplighet till omkringliggande vävnad med rodnad, svullnad som följd. I denna process frigörs värme och ger påverkan på nervändor som skapar smärta i området. Dessa tecken ska inte blandas ihop med pågående infektion • Inflammationsfasen: varar normalt 3-4 dagar. pågår en biokemisk rengöring i såret då minroorganismer och vävnadsnedbrytande produkter samt hypoxi i såret kan förekomma och reparering av skadan påbörjas. Svårläkta sår har oftast en fördröjd inflammationsfas • Nybildningsfasen: inom 48 h är reparationsprocessen igång och det bildas knoppar som sedan utvecklas till kapillärer som möjliggör för cirkulation. Epitelceller nybildas från sårets kanter. • Mognadsfasen: en permanent vävnad har ersatt granulationsvävnaden och såret blir till stabilare vävnad och ärr.

Om en rodnad eller sår hittas ska alltid en utredning göras om vad som är orsaken till såret/tryckskadan

• Frågor att ställa sig om man hittar ett öppet sår under hudbedömningen: - Är det ett trycksår eller kan det vara någon annan form av sår, t.ex venöst sår, arteriellt sår, sårskada eller tumörsår? Viktigt att veta för behandling • Alla sår ska ha diagnos - Om det är ett trycksår, i vilken situation har såret uppkommit? - Sittande? - Liggande? - Vid överflyttningar? - Annat ex. pga skor eller kompressionsstrumpor • SKILJ PÅ TRYCKSÅR OCH INKONTINESRELATERAD DERMATIT

Val av sårförband vid trycksår

• Förbandet ska bibehålla en fuktig miljö i såret • Ska ej behöva bytas oftare än 1-2 ggr/vecka. Sårläkningen stannar upp när tempen sjunker vid rengöring, tar ett tag att komma igång igen. • Finns tecken på hög bakteriebörda och/eller biofilmsbildning, blir antiseptiska förband altuella: - PHMB-produkter (prontosan) - bryter ner biofilm? - JOD - bytas var tredje dag, kan kännas som att såret blir större, kan göra ont - Silver - bra mot alla sorters bakterier, hindrar spridning och kan bli mindre - Sorbact - Hjälper mot svampinfektioner i hudveck • Vid riklig sårsekretion övervägs förbandskombinationer med kraftig absorptionsförmåga

Visible Mark of a Caregiver Sin

• Förr: dålig eller obefintlig omvårdnad • Idag: nu vet man att det är om patienten inte kan flytta sig och röra sig och man inte vänder dom ofta nog • Idag är det även mer kopplat till brister i organisationen, bristande kunskaper och bristande ledarskap inom omvårdnaden, än enskild person • "Ett trycksår räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården hade kunnat vidta adekvata åtgärder för att förhindra trycksåret men så inte har skett" (PSL) • Avvikelserapport!!

Trycksårskategorier

• Först identifiera, sedan lista ut vad man kan göra för att det ska läka • Kategori 1: rodnad som ej bleknar vid tryck, hel hud • Kategori 2: "avskavd" hud eller blåsa • Kategori 3: omfattar hudens alla lager, kan finnas fibrin och beror på vart det är beläget hur djupt det är (näsan "ytligt", rumpan ev. djupt t.ex) • Kategori 4: omfattande vävnadsskada, nekros eller skada på muskel, ben eller stödvävnad, med sårlavitet • Icke klassifierbart trycksår: sårdjup okänt. Fullhudskada täckt av död vävnad, nekros och/eller sårskorpa • Misstänkt djup hudskada: sårdjup okänt. lila eller rödbrunt lokaliserat område med missfärgad intakt hud eller blodfylld blåsa

Tillgodose närings- och vätskebehovet

• Genomför en riskbedömning för undernäring för personer med risk för trycksår • Energibehov 30-35 kalorier/kg kroppsvikt • Erbjuda energiberikad mat med högt proteininnehåll (viktigt för att det ska läka) • Erbjuda energi- och proteinrik näringsdryck berikad med arginin, zink, selen och antioxidanter (vitamin C och vitamin E) • Viktigt att informera patienter om kostens betydelse för sårläkningen. Dokumentera!

Inkontinensassocierad dermatit- IAD

• INTE samma sak som trycksår, olika behandlingar • Uppstår pga fukt, hud kan "skrapas av" • Kan vars svårt att skilja åt, men IAD är ofta spegelvända och oftast ytliga, men inte bara över benutskott som trycksår är

Trycksår som inte läker trots adekvata tryckavlastande åtgärder

• Kan bero på läkningshämmande faktorer så som: - Förekomst av nekroser, fibrin och biofilmsbildande bakterier. Antiseptisk behandling i såret/förbandet - Underliggande infektion, i benvävnaden. Utredning krävs, antibiotika m.m. Ta hjälp av läkare

Flesta trycksår kan förebyggas genom att patienter i riskzonen identifieras tidigt

• Personer som har: - Nedsatt aktivitetsförmåga - Nedsatt allmäntillstånd - Sängliggande och/eller rullstolsburen • Vad som kan bidra till att leda till detta: - Nedsatt cirkulation, perfusion och syresättning - Undernäring - Förhöjd kroppstemperatur - Hög ålder - Nedsatt känsel på grund av fysisk skada eller sederande och smärtstillande lm, vilka kan påverka personens normala signaler till lägesändring - Avvikande blodvärden, exempelvis lågt Hb eller albumin - Nedsatt medvetandegrad - Lågt vätskeintag, spciellt hos äldre • Vart man hittar dessa personer - Svårt sjuka patienter och/eller vårdas inom intensivvård - Patienter som ådrsgit sig höftfraktur - Patienter med spinalskada - Patienter med kroniska neurologiska tillstånd - Patienter med diabetes - Är inom särkilda boenden/äldreomsorgen - Traumapatienter och/eller patienter som genomgått långs operationer

Strukturerad riskbedömning

• Ska genomföras snarast efter ankomst för stt identifiera personens risk för trycksår • Senior alert, modifierade nortonskalan och RAPS används • Ska alltid göras om personen har nedsatt rörelse- och aktivitetsförmåga, är sängliggande eller rullstolsbunden, har känslig och skör hud eller redan befintligt trycksår • Särskilt uppmärksamma personer med nedsatt allmäntillstånd och nedsatt känsel, oavsett ålder. • Riskbedömningen upprepas regelbundet, speceillt vid försämrat hälsotillstånd, efter större kirurgiska ingrepp och inför överflyttning till annan vårdform

Hudbedömning

• Ska ske snarast efter ankomst eller i början av en vårdperiod oavsett om personen är på en vårdinrättning eller vårdas i det egna hemmet, helst inom 8 h att dom anlänt • Hudbedömning från huvud till tå och med speciellt fokus på benutskott där ben ligger nära huden och hudområden vid medicinteknisk utrustning • Upprepas dagligen på personer med riskt för trycksår • Fingertrycktest-metoden för att urskilja om hudrodnaden bleknar vid tryck eller inte • Mörkpigmenterad hud, svårare att se, då kan man identifiera varmare hudområden, öden och områden som upplevs fastare och hårdare och har en avvikande konsistens från den omkringliggande vävnadens struktur • Dom flesta ryggsåren fås i ryggslutet

Trycksår räknas som svårläkta sår

• Svårläkta sår: generellt nedanför knät, som inte läkt inom sex veckor räknas som svårläkta sår och trycksår räknas till detta trots att dom kan finnas på andra ställen, behövs en diagnos dock • Tryckssår: hårt tryck under kort tid eller lågt tryck under långt tid

Sårrengöring och upprensning

• Trycksår som inte är i anslutning till steril kroppshåla rengörs med ren rutin - Urspolning av såret med kroppsvarmt vatten, kategori 1, 2 och 3 • Djupa trycksår och som är i anslutning till steril kroppshåla eller led ska rengöras med steril rutin. Kategori 4 • Död vävnad och fibrin i trycksår ska avlägsnas/debrideras för att: - Minska på bakteriebördan och biofilmsbildande bakterier - Underlätta för sårläkning - Se sårets verkliga djup - Om det är hårt och svart ska man dock låta det vara • Debrideringsmetoder: - Mekanisk (grov och fin) - Sax och pincett t.ex, först bedöva dock - Autolytisk (hydrokolloida förband) - Vissa ställen, kroppens enzymsystem får då lösa upp nekrosen mellan omläggningarna, ej på t.ex diabetiker - Kirurgisk utförs på operation

Förebygga trycksår- Undvika tryck, skjuv och friktion: sittande läge

• Val av sittdyna utifrån risk och individuella behov • Oftare lägesändringar vid sittande • Omfördela trycket genom att luta stolen bakåt/framåt, stadga upp personen • Fötter på fotstödet • Adekvat förflyttningsteknik i samband med lägesändringar

Förebygga trycksår- Undvika tryck, skjuv och friktion: sängliggande

• Val av tryckavlastande madrass utifrån risk och individuella behov • Aktivering som ger ökad rörlighet • Lägesändringar, varannan-var tredje timme, utifrån vändschema • Små ändringar vid instabilt läge • Placera kuddar mellan patientens knän och bakom rygg och säte som stadgar upp kroppen i 30 graders sidoläge • Svävande hälar, kudde eller hälavlastare • Huden inspekteras och frekvensen av lägesändring utvärderas i samband med lägesändringarna