TEIO61 - Lärandeinnovation
Kolbs teorier om lärande
- Experimentellt lärande - Problemlösning Stimuli, experience, problem -> Observation of stimuli and reflection -> Creation of new concepts and action -> Change in actions, experimentation (Stimuli, problemanalys, åtgärder, verkställer åtgärder)
Egenskaper hos en framgångsrik innovationsledare?
- Förstår innovationens olika dimensioner - Leder innovation som en process - Skapar förutsättningar att upprepa innovationstricket - Fokuserar innovationsförmågan på att flytta org. framåt - Skapar dynamisk förmåga
Ambidextra organisationer (2 former av organisationsstrukturer där detta kan uppstå)
- Kan både vara bra på utnyttjandelärande och utforskningslärande 1. Strukturellt frikoppling: de olika typerna av lärande skiljs åt i t ex olika avdelningar 2. Tidsmässig frikoppling: lärandeformerna sker i samma enhet men vid olika tidpunkter
Vad betyder kunskap för en organisation? (Knowledge based theory of the firm)
- Kunskap är en tillgång - Kunskap finns i rutiner, kultur, policy, personer, dokument, system - Svårt att imitera - heterogen - socialt komplex - Avgörande för att behålla konkurrensövertag
Kollektivt lärande/Lärande i organisationer (March)
- Lagrat i rutiner - Beroende av historia - Siktar mot mål/ambitioner
5 typer av innovation (Schumpeter)
- Nya produkter - Nya produktionsmetoder - Nya marknader - Nya källor i försäljningsskedjan - Nya sätt att organisera sig
Lärandets begränsningar
- Tolkningar beror på tidigare erfarenheter - Vissa attribut förstärks - Vi väljer den vanligaste tolkningen - Vi letar efter lösningar för att bli av med ett problem - Vi väljer information som bekräftar våra antaganden - Kronologi likställs ofta med orsakssamband
Beskriv kännetecken hos explicit kunskap
"Erfarenheter och förhållanden man kan sätta ord på" Blir ofta procedurer och rutiner. - rationell - förståelig - förenklad - medveten - "Know-what"
Tyst kunskap
"Man är inte medveten om att den existerar." Ofta baserat på tidigare handlingar, "Det har fungerat tidigare." - irrationell - handlingsbaserad - omedveten - automatisk - personlig - "Know-how"
Varför behöver organisationer lära sig?
- Anpassning till omvärlden - Långsiktiga konkurrensfördelar - Innovation - Effektivisering - Förändring
Absorptionskapacitet
- Att kunna absorbera extern kunskap är viktigt - Även kunna utvärdera och använda denna - Diversifierad bakgrund ökar möjligheten att relatera till kunskap som redan finns (T-formad kunskap) - Delad kunskap och expertis - Kompletterande funktioner behöver vara väl integrerade
SECI-modellen
4 rutor, tyst vs explicit kunskap, "från - till" tyst -> tyst = socialisation tyst -> expl = externalisering expl -> tyst = internalisering expl -> expl = kombinering
Knowledge management-strategier
Kodifiering: - låg kostnad - Återanvändningsekonomi - Människa till dokument - IT - Anställa nybörjare Personifiering: - Differentiering - Expertekonomi - Person till person - Begränsad IT - Anställa erfarna
Kärnkompetens vs. kärnstelhet
Kärnkompetens kan vara organisationens styrka, men kan också bli/agera som en kärnstelhet. Med detta menas att den kan förhindra innovation.
March, 2 typer av kunskap
Utnyttjande: - kunskap som bidrar till att bättre utnyttja de resurser man förfogar över (likt enkelkretslärande) Utforskning: - kunskap som bidrar till att man lär sig något helt nytt, nya möjligheter, nya perspektiv. (Kopplat till dubbelkretslärande)
