makromolekyler

Hydrolys

En vattenmolekyl bryter isär monomerer från varandra

Prokaryot cell

Encellig som saknar membran och organeller. Bakterier och archaea.

Kolhydrater

Energikälla som kan frisättas till användbar energi i organismen. Är kolskelett som kan omarrangeras till andra viktiga molekyler. Bygger upp och stabiliserar olika strukturer som tex cellväggar. Inkluderar socker och polymerer av socker.

Triacylglycerol

För att göra ett fett måste en glycerol bindas till 3 fettsyror via en esterbindning. Bandet bildas genom en dehydration reaktion mellan en hydroxylgrupp och en karboxylgrupp

Hydroxyl

-OH

Reglerande proteiner

En del hormoner.

Lipider

En makromolekyl som inte är så stor och saknar polymerer. Mixar sig dåligt eller inte alls med vatten. De viktigaste rent biologiskt sett är fetter, phospholipider och steroider

Karboxyl

-COOH

tRNA

15% av cellulärt RNA, 80 nukleotider lång, levererar aminosyror till ribosomerna (cellulära strukturer som proteinsyntesen sker i).

Aminosyra

20 olika aminosyror bygger proteiner. De är en organisk molekyl med både en aminogrupp och en karboxylgrupp (-OH). De har en sidokedja och den kemiska strukturen i den bestämmer vilken karaktär aminosyran ska ha. Hydrofobiska eller hydrofila. Sur eller basisk.

Kvävebaser i DNA

AGCT, Adenine, guanine, cytosine och thymine

Kvävebaser i RNA

AGCU, Adenine, guanine, cytosine och uracil

Motorproteiner

Aktin och myosin i muskelfibrer

Aminosyrakedjans strukturnivåer

Aminosyrakedjan/polypeptidkedjan som ett protein består av viks till en specifik tredimensionell form. Den slutliga formen bestäms av ordningen på aminosyrorna. Formen har en avgörande betydelse för proteinets funktion.

DNA består av

Antiparallella strängar av polynukleotider som är sammanbundna med vätebindningar. G binder till C och A binder till T.

Peptidband

Bandet mellan aminosyror.

Aldose eller ketose

Beroende på var karbonylgruppen sitter är sockerarten antingen en aldose eller ketose. Aldose= Karbonylgruppen sitter snett långt upp... Ketose= Karbonylgruppen sitter på mitten. Kolla bilden på powerpoint eller boken s.118.

rRNA

Bildas i kärnan och transporteras till cytosolen (det vätskemedium som omsluter cellens organeller). Utgör 75% av ribosomerna och 80% av cellulärt RNA.

DNA

Bärare av det genetiska arvet

Karbonyl

CO

Eukaryot cell

Cell som innehåller en kärna och organeller (som ett organ i cellen) som innesluts av ett membran. Djur, växter, svampar.

Strukturella polysackarider

Cellulosa och chitin. Bygger starka material.

Ribosomer

Cellulära strukturer som proteinsyntesen sker i.

Monosackarider

De enklaste kolhydraterna - de enklaste sockerarterna. Från monomererna av monosackarider byggs sedan mer komplexa kolhydrater.

RNA

Deltar i syntesen av proteiner

Omättad fettsyra

Det finns dubbelbindningar och det är färre H i kedjan och fettsyran är därför omättad på väte

Disackarider

Dubbla socker som består av två monosackarider.

Proteiner

Dynamiska funktioner i levande varelser är beroende av proteiner. Skyndar på kemiska reaktioner, finns i immunförsvaret, lagring, transport, cellulär kommunikation, reglering som hormoner, rörelse och strukturell support. Varierar i utseende då de har så olika funktion.

Mättat fett

Fett från mättad fettsyra.

Kvävebaser för att bygga nukleotider

Finns två olika familjer. Pyrimidines som består av Cytosine, Thymine och Uracil. Purines som består av Adenine och Guanine.

Kvartär struktur aminosyra

Flera proteinmolekyler som hålls samman av intermolekylära krafter.

Oligosackarider

Formas av 2-10 monosackarider

Lagrande polysackarider

Glykogen och stärkelse. Lagrar socker för senare användning

Phospholipider

Har ett hydrofilt huvud och en hydrofobisk svans. Bildar dubbelskikt i vätskor då huvudet är utåt mot vätskan och svansen inåt mot mitten. Finns i cellernas membran och bildar gränsen mellan cellens inre och yttre.

Transportprotein

Hemoglobin som transporterar syre i blodet, membranprotein för transport över cellernas membran.

Kromosom

Innehåller en lång DNAmolekyl som bär på flera 100 eller fler gener

Fett

Konstruerat mellan två mindre molekyler - glycerol och en fettsyra. Huvudfunktionen är att lagra energi.

Nukleinsyra

Lagrar, överför och hjälper till att uttrycka ärftlig information. Är gjorda av polymerer av monomerer av nukleotider. Finns två olika typer: DNA och RNA.

Primär struktur aminosyra

Linjär struktur av aminosyror. Aminosyrornas ordningsföljd i en lång polypeptid. Som bokstäver i ett långt ord.

Polymerer

Makromolekylerna protein, kolhydrat och nukleinsyra är kedjeliknande molekyler som kallas för polymerer.

mRNA

Mindre än 5% av cellulärt RNA, hundratals nukleotider, överför genetiskt material från DNA till ribosomen, översätter nukleotidspråket till aminosyraspråk.

Nukleotid

Monomer som bygger polymerer av nukleinsyra

Dehydration reaction

Monomererna kopplas samman i varandra och då lossnar en -OH från en monomer och en -H från en annan monomer och en vattenmolekyl frigörs.

Cis-bindning

Nästan alla dubbelbindningar i naturligt förekommande fettsyror är en sådan bindning som orsakar en böjning på kolvätekedjan överallt där den förekommer. Den gör så att fettmolekylerna i omättade fetter inte kan packas så tight och är därför flytande i rumstemperatur, oljor.

Essentiella amminosyror

Nödvändiga för kroppen vilka är 9 stycken.

Mättad fettsyra

Om det inte finns några dubbelbindningar mellan C-atomerna i kedjan så kan så många H som möjligt binda till den och den blir då mättad på väte.

Sekundär struktur aminosyra

Regioner som är stabiliserade av vätebindningar mellan atomer i polypeptidens grundstruktur. De flesta proteiner har segment för polypeptidkedjorna i upprepande spiraler och veck i ett visst mönster som bidrar till proteinets utseende. Vätebindningar mellan olika kedjedelar

Polynukleotider

Polymerer av nukleinsyror

Polypeptid

Polymerer gjorda av aminosyror

Kromatin

Protein som DNA alltid är associerat med i eukaryota kärnor

Makromolekyler

Proteiner, kolhydrater, nukleinsyror (och lipider). En cell har tusen olika makromolekyler och samlingen är olika och varierar från en cell till en annan.

Fosfodiesterbindning

Sammanbinder nukleotider med varandra med socker på den ena och fosfat på den andra. Sen har den en kvävebas som bihang.

mRNA

Sköter flödet av genetisk information från DNA till proteinerna

Trioses

Socker med 3 st C.

Pentoser

Socker med 5 st C.

Hexoner

Sockerarter som har 6 st C - glukos, fruktos och andra sockerarter.

Deoxyribose

Sockret I DNA som kvävebasen binder till för att bilda en nukleosid. Sen ska en fosfatgrupp till för att det ska bli en nukleotid.

Ribose

Sockret i RNA som kvävebasen binder till för att bilda en nukleosid. Sen ska en fosfatgrupp till för att det ska bli en nukleotid.

Tertiär struktur aminosyra

Tredimensionellt utseende som är stabiliserad av interaktioner mellan sidokedjor. Förening av två eller fler polypeptider. Den övergripande formen hos en proteinmolekyl och förhållandet mellan de olika sekundärstrukturerna.

Omättat fett

Uppbyggd av en eller flera omättade fettsyror

Nukleotid

Varje polynukleotid består av sådana här monomerer

Bindningar inom ett protein

Vätebindning, jonbindning, disulfidbrygga, hydrofobiska interaktioner och Van der Waals-interaktioner.

Byggstenar i nukleotider

socker, kvävebas och fosfatgrupp

Polysackarider

Är makromolekyler. Byggda av 100-1000 monosackarider

Enzymer

Är proteiner - Är katalysatorer som skyndar på kemiska processer utan att bli förbrukade själva. Riktiga arbetshästar!