makromolekyler
Hydrolys
En vattenmolekyl bryter isär monomerer från varandra
Prokaryot cell
Encellig som saknar membran och organeller. Bakterier och archaea.
Kolhydrater
Energikälla som kan frisättas till användbar energi i organismen. Är kolskelett som kan omarrangeras till andra viktiga molekyler. Bygger upp och stabiliserar olika strukturer som tex cellväggar. Inkluderar socker och polymerer av socker.
Triacylglycerol
För att göra ett fett måste en glycerol bindas till 3 fettsyror via en esterbindning. Bandet bildas genom en dehydration reaktion mellan en hydroxylgrupp och en karboxylgrupp
Hydroxyl
-OH
Reglerande proteiner
En del hormoner.
Lipider
En makromolekyl som inte är så stor och saknar polymerer. Mixar sig dåligt eller inte alls med vatten. De viktigaste rent biologiskt sett är fetter, phospholipider och steroider
Karboxyl
-COOH
tRNA
15% av cellulärt RNA, 80 nukleotider lång, levererar aminosyror till ribosomerna (cellulära strukturer som proteinsyntesen sker i).
Aminosyra
20 olika aminosyror bygger proteiner. De är en organisk molekyl med både en aminogrupp och en karboxylgrupp (-OH). De har en sidokedja och den kemiska strukturen i den bestämmer vilken karaktär aminosyran ska ha. Hydrofobiska eller hydrofila. Sur eller basisk.
Kvävebaser i DNA
AGCT, Adenine, guanine, cytosine och thymine
Kvävebaser i RNA
AGCU, Adenine, guanine, cytosine och uracil
Motorproteiner
Aktin och myosin i muskelfibrer
Aminosyrakedjans strukturnivåer
Aminosyrakedjan/polypeptidkedjan som ett protein består av viks till en specifik tredimensionell form. Den slutliga formen bestäms av ordningen på aminosyrorna. Formen har en avgörande betydelse för proteinets funktion.
DNA består av
Antiparallella strängar av polynukleotider som är sammanbundna med vätebindningar. G binder till C och A binder till T.
Peptidband
Bandet mellan aminosyror.
Aldose eller ketose
Beroende på var karbonylgruppen sitter är sockerarten antingen en aldose eller ketose. Aldose= Karbonylgruppen sitter snett långt upp... Ketose= Karbonylgruppen sitter på mitten. Kolla bilden på powerpoint eller boken s.118.
rRNA
Bildas i kärnan och transporteras till cytosolen (det vätskemedium som omsluter cellens organeller). Utgör 75% av ribosomerna och 80% av cellulärt RNA.
DNA
Bärare av det genetiska arvet
Karbonyl
CO
Eukaryot cell
Cell som innehåller en kärna och organeller (som ett organ i cellen) som innesluts av ett membran. Djur, växter, svampar.
Strukturella polysackarider
Cellulosa och chitin. Bygger starka material.
Ribosomer
Cellulära strukturer som proteinsyntesen sker i.
Monosackarider
De enklaste kolhydraterna - de enklaste sockerarterna. Från monomererna av monosackarider byggs sedan mer komplexa kolhydrater.
RNA
Deltar i syntesen av proteiner
Omättad fettsyra
Det finns dubbelbindningar och det är färre H i kedjan och fettsyran är därför omättad på väte
Disackarider
Dubbla socker som består av två monosackarider.
Proteiner
Dynamiska funktioner i levande varelser är beroende av proteiner. Skyndar på kemiska reaktioner, finns i immunförsvaret, lagring, transport, cellulär kommunikation, reglering som hormoner, rörelse och strukturell support. Varierar i utseende då de har så olika funktion.
Mättat fett
Fett från mättad fettsyra.
Kvävebaser för att bygga nukleotider
Finns två olika familjer. Pyrimidines som består av Cytosine, Thymine och Uracil. Purines som består av Adenine och Guanine.
Kvartär struktur aminosyra
Flera proteinmolekyler som hålls samman av intermolekylära krafter.
Oligosackarider
Formas av 2-10 monosackarider
Lagrande polysackarider
Glykogen och stärkelse. Lagrar socker för senare användning
Phospholipider
Har ett hydrofilt huvud och en hydrofobisk svans. Bildar dubbelskikt i vätskor då huvudet är utåt mot vätskan och svansen inåt mot mitten. Finns i cellernas membran och bildar gränsen mellan cellens inre och yttre.
Transportprotein
Hemoglobin som transporterar syre i blodet, membranprotein för transport över cellernas membran.
Kromosom
Innehåller en lång DNAmolekyl som bär på flera 100 eller fler gener
Fett
Konstruerat mellan två mindre molekyler - glycerol och en fettsyra. Huvudfunktionen är att lagra energi.
Nukleinsyra
Lagrar, överför och hjälper till att uttrycka ärftlig information. Är gjorda av polymerer av monomerer av nukleotider. Finns två olika typer: DNA och RNA.
Primär struktur aminosyra
Linjär struktur av aminosyror. Aminosyrornas ordningsföljd i en lång polypeptid. Som bokstäver i ett långt ord.
Polymerer
Makromolekylerna protein, kolhydrat och nukleinsyra är kedjeliknande molekyler som kallas för polymerer.
mRNA
Mindre än 5% av cellulärt RNA, hundratals nukleotider, överför genetiskt material från DNA till ribosomen, översätter nukleotidspråket till aminosyraspråk.
Nukleotid
Monomer som bygger polymerer av nukleinsyra
Dehydration reaction
Monomererna kopplas samman i varandra och då lossnar en -OH från en monomer och en -H från en annan monomer och en vattenmolekyl frigörs.
Cis-bindning
Nästan alla dubbelbindningar i naturligt förekommande fettsyror är en sådan bindning som orsakar en böjning på kolvätekedjan överallt där den förekommer. Den gör så att fettmolekylerna i omättade fetter inte kan packas så tight och är därför flytande i rumstemperatur, oljor.
Essentiella amminosyror
Nödvändiga för kroppen vilka är 9 stycken.
Mättad fettsyra
Om det inte finns några dubbelbindningar mellan C-atomerna i kedjan så kan så många H som möjligt binda till den och den blir då mättad på väte.
Sekundär struktur aminosyra
Regioner som är stabiliserade av vätebindningar mellan atomer i polypeptidens grundstruktur. De flesta proteiner har segment för polypeptidkedjorna i upprepande spiraler och veck i ett visst mönster som bidrar till proteinets utseende. Vätebindningar mellan olika kedjedelar
Polynukleotider
Polymerer av nukleinsyror
Polypeptid
Polymerer gjorda av aminosyror
Kromatin
Protein som DNA alltid är associerat med i eukaryota kärnor
Makromolekyler
Proteiner, kolhydrater, nukleinsyror (och lipider). En cell har tusen olika makromolekyler och samlingen är olika och varierar från en cell till en annan.
Fosfodiesterbindning
Sammanbinder nukleotider med varandra med socker på den ena och fosfat på den andra. Sen har den en kvävebas som bihang.
mRNA
Sköter flödet av genetisk information från DNA till proteinerna
Trioses
Socker med 3 st C.
Pentoser
Socker med 5 st C.
Hexoner
Sockerarter som har 6 st C - glukos, fruktos och andra sockerarter.
Deoxyribose
Sockret I DNA som kvävebasen binder till för att bilda en nukleosid. Sen ska en fosfatgrupp till för att det ska bli en nukleotid.
Ribose
Sockret i RNA som kvävebasen binder till för att bilda en nukleosid. Sen ska en fosfatgrupp till för att det ska bli en nukleotid.
Tertiär struktur aminosyra
Tredimensionellt utseende som är stabiliserad av interaktioner mellan sidokedjor. Förening av två eller fler polypeptider. Den övergripande formen hos en proteinmolekyl och förhållandet mellan de olika sekundärstrukturerna.
Omättat fett
Uppbyggd av en eller flera omättade fettsyror
Nukleotid
Varje polynukleotid består av sådana här monomerer
Bindningar inom ett protein
Vätebindning, jonbindning, disulfidbrygga, hydrofobiska interaktioner och Van der Waals-interaktioner.
Byggstenar i nukleotider
socker, kvävebas och fosfatgrupp
Polysackarider
Är makromolekyler. Byggda av 100-1000 monosackarider
Enzymer
Är proteiner - Är katalysatorer som skyndar på kemiska processer utan att bli förbrukade själva. Riktiga arbetshästar!