Utvecklingspsykologi spädbarn
Auktoritativ uppfostran
(+ acceptans, + engagemang) adaptiva regler, lämpliga krav på självständighet
Auktoritär uppfostran
(- acceptans, - engagemang) höga regler, för låga krav på självständighet
Hur kan föräldrarnas beteende påverka barnets utveckling vad gäller hur väl de kan förstå och reglera sina känslor?
- Föräldrar kan uppmuntra olika beteenden bland sina barn t.ex. det är - modeller, guidar konkret när? och hur?känslor kan utryckas lämpligt -- de uppmuntrar dämpande av negativa genom att ofta imitera deras positiva känslouttryck men sällan de negativa. - Interaktioner Spädbarn är beroende av vuxna som lugnar och tröstar. De kan inte på egen hand återfå ett jämviktsläge. Bemötande från lyhörda vuxna leder till inre mönster för hur man hanterar stressfyllda situationer och hjärnan "lär sig" att producera en lagom mängd stresshormon.
Strange situation
- Mamman och barnet ensamma i rummet. Föräldern sitter i en stol medan barnet leker - här vill man se efter trygg bas beteende. Främlingen kommer in - hur reagerar barnet? (kommer barnet se mamman som ett safe haven?) Föräldern lämnar rummet, främlingen är kvar - separationsbeteende? Föräldern kommer tillbaka, främlingen går - beteende vid återföreningen? (tar barnet initiativ, blir hen tröstad av mammans närvaro?) Föräldern lämnar rummet - separationsbeteende? Främlingen kommer in - tröstas av en främling? Föräldern kommer in igen - återförening?
Beskriv huvuddragen i Bowlbys anknytningsteori.
- etologisk (överlevnadsvärde) - Barnet är utrustat med signalbeteenden (gråt) för att hålla föräldrar nära, och föräldrar har medfödda tendenser att svara på dessa (trösta). - Föräldern ska fungera som en trygg bas när barnet utforskar, och som en säker hamn när det behöver tröst. - Anknytningen utvecklas vanligtvis under första levnadsåret.
Ge exempel på hur arv och miljö kan samverka vad gäller barns utveckling av blyghet.
1. Aktiv korrelation - p.g.a. en genetisk predisposition för blyghet så söker sig barnet till en miljö som passar barnet bättre t.ex. en läsecirkel istället för en teatergrupp. 2. Passiv korrelation - barnets gener stämmer överens med den miljö som föräldrarna har satt upp (för de har samma gener) vilket kan innebära att man i hemmet pratar mindre eller ägnar sig åt lugnare aktiviteter som inte utmanar barnets blyghet. 3. Evokativ korrelation - ett barn som beter sig mer blygt kommer att provocera en viss typ av reaktion från omgivningen. Det kanske inte drar till sig lika många kamrater och övar därför inte upp sin sociala förmåga och blygheten förstärks.
Kriterier för gaming disorder
1. Att spelet blir den dominanta aktiviteten i livet 2. Att abstinenssymptom uppkommer om individen separeras från spelet 3. Tolerans uppkommer 4. Har svårt att kontrollera mängden speltimmar, i.e svårigheter att minska För att diagnos ska sättas måste 5 av 9 kriterier ha varit uppfyllda över minst en ett års period.
Varför är gaming disorder diagnos kontroversiell?
1. Diagnosen kan vara mer generell än bara för spel och applicerbar även på sociala medier/porr 2. Stigmatiserande av spelande, då det finns flera positiva fördelar med det. SPeciellt för barn med NPF som har lättare att bilda sociala kontakter digitalt än IRL. Det kan öka graden av oroliga föräldrar. 3. Forskningsunderlaget är ganska tunt, då både området och diagnosen är väldigt nya. Det gör det svårt att särskilja det faktiska problemet och spelande som copingmekanism.
Vilka är de viktigaste bakomliggande faktorerna som kan förklara individuella skillnaderna i anknyning?
1. Närvaro av en primär vårdare 2. Vårdarens lyhördhet för barnets signaler. Vårdaren bör: a. upptäcka b. korrekt tolka c. adekvat tolka d. snabbt svara på barnets signaler i. Avvisande/låg lyhördhet leder ofta till A ii. Inkonsekvent lyhördhet leder ofta till C iii Skrämt och skrämmade beteende, liksom allvarlig vanvård leder ofta till D iv. Vad leder till dålig lyhördhet hos föräldern? Ofta psykopatologi. 3. Barnets temperament - dock betydligt svagare koppling jämfört med vad man skulle kunna tro. 4. Förälderns "internal working models" - är viktigare, deras relation till deras egna föräldrar. Det sker en viss grad av överföring. Boken noterar dock att det inte så mycket är deras erfarenheter med deras egna föräldrar som mycket som den bild de har nu i efterhand av relationen med sina föräldrar.
Nämn 3 forskningsetiska aspekter som är viktiga att tänka på när man studerar barn eller ungdomar?
1. Samtycke får inte inhämtas av en individ som inte har förutsättningarna att förstå information, t.ex väldigt ung ålder eller funktionsnedsättningar. 2. Trots vårdnadshavares samtycke får forskning inte bedrivas mot barnets vilja. 3. Om det framför att en behandling har starka effekter ska kontrollgruppen också erbjudas denna behandling - åtminstone tills studiens slut.
The Marshmallow test
4-åringar fick välja mellan att ta en godsak direkt eller vänta en stund (15 min) och sedan få två. Att klara The Marshmallow test är kopplat till senare studieframgång, stresstålighet och social kompetens
Redogör för hur barns förståelse av andras känslor utvecklas under barndomen
8-10 månader: andras emotionella uttryck används för att förstå en situation och guida det egna beteendet (social referencing). ca 18 månader: Bemöter andra utifrån deras emotionella uttryck 2-3 år: Låtsaslek ger tillfälle till perspektivbyte - hur det kan kännas för någon annan. Vid 3-5 år kan barn förutsäga någons handlingar från hur de känner Vid 8-9 år lär sig barn att kommunicera mer verbalt och mindre med kraftiga känslor. De kan nu säga tack och bete sig "artigt". De förstår att någon kan ha två känslor samtidigt.
Approximate number system (ANS)
ANS is a cognitive system that supports the estimation of the magnitude of a group of objects without relying on language or symbols.
Secure base
Anknytningsfriguren som agerar som en bas för säkerhet, en punkt som barnet utgår ifrån när det utforskar en ny miljö
Adult attachment Intervju (AAI)
Används för 15 och framåt. INtervju som mäter anknytning hos ungdomar och vuxna. Totalt finns det 20 frågor och följdfrågor. En av de mest grundläggande frågorna: Välj 5 adjektiv eller ord som beskriver ditt förhållande med din mamma/pappa från det att du var liten. Jag kommer att skriva ned dem och fråga varför du valde just dem. Det tar ca en timme att administrera (intervjun) vilket är aningen omständigt. Svaren skrivs ned noggrant och kodas vilket tar ytterligare 6-8 timmar.
Vad finns det för argument för- respektive emot påståendet att barns språkliga utveckling har en biologisk grund?
Argument för: (Enligt Chomsky språkteori) - Att vi har språkcentrum i hjärnan, Broccas och Wernickes. - Att vi har en kritisk period för språkinlärning. - Att barn är väldigt duktiga på att lära sig språk. Barn lär sig ofta tidigt grammatiska regler, nästan rent intuitivt. - Barn som föds döva har trots sin funktionsvariation lätt att skapa sina egna språk. Argument mot: - Tveksamt om någon "universal grammar" existerar, och vilka regler som denna grammatik då skulle följa. - Barn lär sig visserligen grammatik tidigt, däremot tar det lång tid innan de lär sig den korrekt. - Komplext språkbruk kan inte förklaras med en biologisk grund. - Inte helt säker att det finns en kritisk period för språkinlärning.
Minimal words
Att reducera ett ord till bara den betonade stavelsen (t.ex. nan istället för banan)
Beskriv de 4 vanligaste typerna av uppfostran vad gäller förälderns engagemang, acceptans, regler/krav och barnens självständighet.
Auktorativ: Hög acceptas högt engagemand Adaptiva regler och krav Lämpliga krav på självständighet Auktoritär: låg acceptans lågt engagemang höga krav alltför låga krav på självständighet/fattar beslut åt barnet Tillåtande/låt gå Hög acceptans lågt engagemang låga krav alltför högra krav på självständighet Oinvolverad låg acceptans lågt engagemang låga krav, inga regler bryr sig inte om barnets självstndighet (högt ena dagen, lågt andra)
Egocentrism
Barn i det preoperationella stadiet skulle bete sig mer egocentrerat, vilket kännetecknas av animism, egocentriskt tal, problem med perspektivtagande vid "3 mountains problem". Senare tids forskning visar dock att även små barn anpassar sitt språk beroende på vem de talar med, de kan beskriva något som litet i ett sammanhang och stort i ett annat (de jämför saker i förhållande till sig själva). De klarar också av liknande perspektivtagande uppgifter om man använder en miljö som barnen känner till istället för materialet till 3 mountains problem. Angående animism så kvarstår bara det beteendet för objekt som barn inte har haft någon kontakt med. Redan vid 2,5 års ålder kan barn ge psykologiska förklaringar till beteende men inte till objekt.
Piaget ansåg att det preoperationella stadiet präglas av egocentrism. Vad presenterade Piaget för stöd för att barn i detta stadie är egocentriska och vad har senare tids forskning uppvisat för resultat vad gäller detta?
Barn i det preoperationella stadiet skulle bete sig mer egocentrerat, vilket kännetecknas av animism: tron att objekt har egenskaper liknande en människa, egocentriskt tal, problem med perspektivtagande vid "3 mountains problem". Senare tids forskning har dock påvisat barn inte är så egocentriska som man trott. Även små barn anpassarsitt språk beroende på vem de talar med, de kan beskriva något som litet i ett sammanhang och stort i ett annat (de jämför saker i förhållande till sig själva). De klarar också av liknande perspektivtagande uppgifter om man använder en miljö som barnen känner till istället för materialet till 3 mountains problem. Angående animism så kvarstår bara det beteendet för objekt som barn inte har haft någon kontakt med. Redan vid 2,5 års ålder kan barn ge psykologiska förklaringar till beteende men inte till objekt.
Beskriv forskningsresultaten från en studie som undersökt hur gener och omgivningsfaktorer samverkar vad gäller utvecklingen av otrygg anknytning.
Barn med en viss genotyp har större risk att utveckla disorganised anknytning om de växer upp under svåra förhållanden, men dessa barn har också större chans att utveckla en trygg anknytning under bra förhållanden. De är alltså extra känsliga för miljöpåverkan.
CD - (Conduct Disorder - Beteendestörning)
Barnet är väldigt våldsamt, aggressivt, begår allvarliga brott etc. Utvecklingen är oftast sämre om det diagnosticeras som Child-onset-typ än Adolescent-onset-type. Vid Adolescent-limited-type syns inga märkbara skillnader i aggression i vuxen ålder (20+).
Safe haven
Barnet återvänder till anknytningsfiguren för tröst och säkerhet i främmande/hotande situationer.
Ungefär hur stor andel barn som föds extremt prematurt uppvisar beteendeproblem ("externalizing or internalizing behavior problems within the clinical range") i förskoleåldern och vad visar motsvarande siffror för de som föds vid fullgången tid? (se tex artikel av Månsson et al)
Behaviors within clinical range EPT (Extremt prematurt)FT (fulltime) Internalizing 20.9% 8.0% Externalizing 19.5% 9.2% Total problem score 19.8% 8.9%
Temperament
Biologiskt grundade skillnader mellan individer som märks tidigt i livet och är relativt stabila över tid och olika situationer. "Personlighet för spädbarn"
Vad innebär prenatala risker. Förklara termen och ge 4 exempel.
De riskfaktorer som finns innan födseln, i mammans mage. Exempel teratogener (farliga ämnen): droger tobak alkohol strålning luftföroreningar sjukdomar hos mamman
Vilken typ av uppfostran anses vara den bästa för barnets utveckling? Vad karaktäriserar denna typ av uppfostran och varför anses denna typ vara bäst?
Den bästa anses vara den auktorativa. Här är föräldrarna engagerade i barnet och hjälper dem vilket gynnar barnens utveckling. De ställer lämpliga krav och finns där som stöd. Individen kan utvecklas utan att känna sig otillräcklig då föräldern ställer lämpligt anpassade krav som inte kräver för mycket eller för lite av barnet. Barn som uppfostras har ofta senare i livet hög självkänsla, hög mognad samt uppnår höga akademiska prestationer. Karaktäriserande drag av att man anpassat uppfostran till barnets ålder: scaffolding coregulation i tidig skolålder (föräldern tar ansvar för helheten och ger barnet mer och mer ansvar) Uppmuntrar till självständighet både emotionellt och beteendemässigt i tonåren.
Beskriv en studie (design och huvudresultat) där man undersökt barns kognitiva utveckling genom "violation-of-expectation".
Design: 2-3 mån i habitureingsfasen så åkte en morot bakom en vägg, de fick se en kort morot och en lång morot. I testfasen så var det förväntade eventet att den korta moroten åkte bakom väggen (som nu har ett fönster) och eftersom att den är kort så syns den inte, i det oväntade eventet så var den den långa mororten som åkte bakom vägggen med fönstret, men det syntes fortfrande inte. Resultat: Barn tittade längre på det oväntade än det väntade, vilket indikerar att barn har en uppfattning om objektspermanens. Den här metoden har dock blivit kritiserad för den skulle tyda mer på implicit än explicit förståelse, Piaget var också mer intresserad av explicit förståelse.
Desorganised anknytning
Det här mönstret reflekterar störst osäkerhet inom relationen, barnen visar på förvirrande, motsägelsefulla beteenden. T.ex. att de tittar bort när föräldern lyfter upp den, eller att de närmar sig förldern med ett tomt anisktsuttryck. De flesta har ett "dazed" ansiktsuttryck, ett fåtal skriker spontant efter återföreningen när de har lugnat ner sig eller uppvisar udda "fruzna" positioner.
Förklara hur sambandet mellan blyghet och social kompetens har förändrats över tid och diskutera kring vad detta kan tänkas bero på.
Det kan förklaras om man ser på temperament som en adaptiv funktion. Temperament kan till en viss del påverkas av föräldrarnas uppfostran. I USA ser man barnet fostras till att inte vara blygt och det associeras med god social kompetens. I kina före 2000-talet fostrade man barnen till att inte ta så mycket plats och både kamrater och lärare asscierade detta beteende med god social kompetens. Förändringar i samhället (marknaden och värdena i själv-hävdande och socialiseringsförmåga) ledde till en förändring i hur adaptivt blyghet sågs. Det ledde till en förändring, runt 2012 kunde man observera att blyghet associerades med låg social kompetens.
Redogör för begreppet främlingsrädsla hos små barn.
Det är den vanligaste anledningen till rädsla hos spädbarn, en rädsla för främlingar - vuxna som de inte känner igen. Uppkomsten är vanlig men sker inte alltid den beror på flera faktorer: temperament (vissa barn är mer rädda än andra generellt), tidigare erfarenheter med främlingar, och den faktiska situationen i presens - t.ex. om en främling lyfter upp barnet, eller hen bara sitter tyst i ett hörn av rummet. Främlingens interaktionsstil är också avgörande: rädslan minskar om hen är varm, närmar sig långsamt, ger barnet en attraktiv leksak, spelar ett familjärt spel t.ex.
Overlapping waves pattern (Siegler)
Det är en evolutionär teori som hävdar att barn utvecklar adaptiva problemlösningsstrategier genom variation och selektion. En strategi testas och barnet fortsätter använda de strategier som är effektivast, ju äldre barnet blir desto mer avancerade strategier kan barnet använda. Utvecklingen sker inte stegvis utan de olika strategierna överlappar varandra i tidsdimensionen eftersom att barnet använder flera olika strategier samtidigt.
Redogör för hur man kan dela in barn i 3 olika temperamentskateogrier.
Easy child 40% - hittar snabbt en biologisk rytm, vanligtvis glada, anpassar sig lätt Difficult child 10% - oregelbunden rytm, svårt med nyheter, många och intensiva negativa reaktioner. Är de som löper mest senare risk. Slow to warm up child 15% - uppvisar svaga reaktioner på omgivningen, anpassar sig långsamt till nya situationer
Still face experiment
Ett ett paradigm för att testa turtagande och förståelsen av social interaktion. Barnets anknytningsperson tittar helt uttryckslöst på barnet och 3 minuter och svarar inte på dess skrik. Vid 3-4 månader reagerar barn normalt upprört på en förälder som inte besvarar dem. Skriv om till tentasvarsfråga/pekkari
Redogör för barns språkutveckling vad gäller: fonologi, semantik, grammatik, pragmatik
FONOLOGI Cooing (vokaler) och babbling (konsonant+vokal) (även barn som är döva börjar jollra men slutar sen) De första orden är begränsade till vad barnet kan uttala Diskriminition och förståelse går före produktion (att höra skillnad snarare än att kunna uttala den) SEMANTIK Först mest substantiv, sedan verb, sen funktionsord, sist adjektiv Lär sig med infant-directed talk och joint attention (att barnet tittar på det den vuxne pratar om) Mutual exclusitivity bias: utgår från att ett nytt ord tillhör en ny kategori Observerar språklig och social kontekt Syntactic bootstrapping: lär sig ord genom att observera vilket syntaktiskt sammanhang det är i Fast-mapping: Fast-mapping är vad forskare kallar barns förmåga att koppla samman ett ord med ett koncept efter att bara stött ihop med det en gång. Barn förstår ofta inte alla nyanser av ett fast-mappat ord direkt, utan förståelsen förstärks för varje gång de kommer i kontakt med ordet. I lågstadieåldern lär man sig att använda ord mer precist, metaforer och dubbla betydelser, analyserar ords struktur GRAMMATIK Holophrases: ett ord får representera en hel mening Barnets yttrande kan vara telegrafiska (de använder bara de två/tre viktigaste orden i en mening utan böjelser istället för hela meningar. De kan t ex säga Tommy slå iställer för tommy slog mig), men har ofta rätt ordföljd Ofta korrekt först (imitation) sedan fel (övergeneralisering av regler) sedan rätt igen (förståelse av undantag) I förskoleåldern kan barn använda sig av dubbla negeringar och negationsordet först i meningen samt tonfallsändring istället för meningsbyggadsändring vid frågor Även om barnet ibland kan säga fel själv har det en förståelse för konstruktionen subjekt-verk-objekt redan vid 2 års ålder. FRÅN BOKEN: I västerländska (och ett antal andra) länder använder sig föräldrar vanligtvis av två strategier för att rätta/lära sina barn korrekt grammatik: recast (omformulering) och expansion (utvidgning): När ett barn säger en mening med inkorrekt grammatik, t ex Jag ätade pannkakor, så svarar föräldern "Ja, du åt (ombearbetning) jättegoda (utvidgning) pannkakor" och rättar barnet samtidigt som det lär den mer komplext språk, utan att direkt säga att barnet gjorde fel. Vissa forskare tror att dessa strategier är meningslösa, då de i vissa experiment inte har haft effekt och pga att vissa kulturer inte gör detta. PRAGMATIK Kollektiva monologer, att prata högt för sig själv eller andra Förstår tidigt att språket är ett kommunikationsmedel (de använder sig av turtagande och riktar tal mot personer snarare än objekt) I förskoleåldern klarar barn av turnabout (att få den förste talaren att säga något mer), shading (succesiv övergång till annat samtalsämne), får ökad förståelse för en kommentars underliggande betydelse (kan du öppna fönstret? t.ex.) och förstår hur man bör säga saker i olika sammanhang (titta vilken tjock gubbe!).
Vilka är de främsta faktorerna som påverkar hur barn utvecklar sina grammatiska respektive sin pragmatiska förmåga?
Faktorer som påverkar den grammatiska förmågan: Att föräldrar korrigerar misstag på ett "indirekt" sätt (ex omformulerar en mening barnet sagt) och inte säger "det heter inte gådde, det heter gick". Att utveckla barnens berättelser och på så sätt öka förståelsen för grammatiken Semantic bootstrapping Observera omgivningen (Chomsky: biologisk grund) Faktorer som påverkar den pragamatiska förmågan: Interaktion med vuxna och kompisar, att man berättar historier ihop, att förälder frågar barnet vad som hänt under dagen och kommer med följdfrågor -> barnets språk och minne utvecklas. Konversationer i vardagen (både kvantitet och kvalitet är viktiga) Berätta historier tillsammans Tala om vad som har hänt under dagen Läsa böcker tillsammans. Viktigt med "shared reading" där barnet också deltar aktivt i berättandet (det är inte viktigt att följa historien utan man ska fokusera på att skapa en konversation med barnet). Man ser skillnader i detta inom olika SES för den kvalitet som man erbjuder barnen vid läsning. Syskon och kompisar Impulskontroll (sämre impulskontroll -> svårt att lyssna på andra -> svårare att ha en riktig konversation) och perspektivtagande (kan man sätta sig i någons perspektiv kan man också bättre förstå vad de säger).
Redogör för den kritik som Piagets teori frått.
För det första så håller inte stadieteorin fullt ut: Utvecklingen sker ofta mer kontinuerligt istället för att ske i stadier. Ungefär som att så fort man når nästa stadie så klarar man genomgående och konsekvent av de centrala delarna för detta stadie. Så är det inte riktigt; stadierna överlappar varandra, utveckligen kan gå lite fram och tillbaka och varierar. Kritik mot konstruktivismen i teorin: Barn utvecklas genom att titta och inte bara genom att agera. I vissa fall räcker det med observation för att trigga ett beteende eller inlärning. Han underskattade barnets förmåga: Imitation, kategorisering, objektspermanens betydligt tidigare om man använder sig av åldersanpassade mätmetoder (t.ex. habituering). Barn är mer kognitivt kompetenta än Piaget påstår. Kritik mot metoderna: mycket av det bygger på språket som utvecklas långsamt hos barn. Dessutom är uppgifterna alltför krångliga och orealistiska (onödigt svåra). Piaget uttrycker sig vagt om vad som får barn att utvecklas. Han beskriver utvecklingen men inte vad det är som driver barnen, processerna som får dem att tänka på ett visst sätt.
Du får i uppdrag att utveckla ett program för att motverka otrygg anknytning mellan barn och föräldrar. Vilken bör vara den mest centrala aspekten av detta program. Motivera ditt svar.
Förälderns lyhördhet/parental sensitivity är den viktigaste aspekten. Man vill att barnet ska upptäcka barnets signaler korrekt och adekvat tolka barnets signaler och snabbt svara på dem. Låg lyhördhet leder ofta till en undvikandde anknytning medan inkonsekvent lyhördhet leder ofta till ambivalent anknytning.
Vad i barnets omgivning kan påverka utvecklingen av självbiografiskt minne?
Föräldrastilar: Om föräldrarna har en elaborativ style: de ber barn vidareutveckla sina historier om deras självupplevda hndelser, de ber dem utveckla med detaljer, uppföljningsfrågor, varierande frågor, tillägger information till barnens uttalanden etc. Då förbättras deras minne mer än om man jämför med repetetive style som kan ställa många frågor (som ofta är ja/nej-frågor, eller korta svar: typ "bra") men som inte utvecklar barnets minne. Kön: Flickor har oftast bättre självbiografiskt minne jämfört med pojkar, vilket beror på att man ofta talar på olika sätt med pojkar och flickor Kultur: I kulturer som uppmuntrar kollektivet mer än individen har barn oftare lite sämre självbiografiskt minne Föräldrar uppmuntrar inte barn till att prata om sig själva vilket inte stärker autobiografiskt minnet. Självbild: desto tydligare utvecklad självbild desto bättre verbala minnen skapar man.
Att hålla för öronen är ett vanligt sätt för barn att reglera sina känslor. Vilka andra sätt kan barn i förskoleåldern använda för att regera sina känslor?
Genom att kontrollera vad som fokuseras på Skifta och kvarhålla uppmärksamhet - titta på någonting annat Äldre barn kan skifta "inre" uppmärksamhetsfokus - t.ex. tänka på någonting positivt när de är ledsna. Ändra tolkningen Det är bara på låtsas Jag ville ändå inte ha den Inhibering - t.ex. inte få ett vredesutbrott Socialt stöd Söka tröst hos andra, andra kan hjälpa till att reglera emotioner - anknytningsrelationen är viktig Andra kan hjälpa att tolka en situation Imitera andras beteenden föräldrar kan ge exempel på hur barn ska hantera en jobbig situation föräldrar kan förklara situationen för dem
Var innebär det att beteendeproblem hos barn bäst kan ses som en dimension istället för en kategori?
Gör man inte det riskerar man att barn som nästan har en diagnos hamnar i kläm och inte får hjälp. Trots att man inte har t.ex. en ADHD-diagnos så kan man fortfarande ha stora koncentrationssvårigheter om man är precis under gränsen för att få en diagnos och detta bör uppmärksammas så att även dessa barn får hjälp. Ett svartvitt tänk kan vara farligt. Dimensionsproblem är också mer föränderliga än diagnossjukdomar. Till exempel var låg IQ och "hyperaktivitet" inte så farligt när det fanns fler fysiska jobb och ingen någonsin behövde använda en dator. När samhället blir mer stillasittande får en nu justera ner liability threshhold för hyperaktivitet (dock ska en inte glömma att det är omöjligt att definiera t ex 50% som hyperaktiva eftersom forskning och sjukvård i praktiken måste avgränsa sjukgruppen på något sätt).
Hur förklarar Siegler på vilket sätt barn utvecklar olika strategier för att lösa problem?
Han utformade "Overlapping wave pattern". Det är en evolutionär teori som hävdar att barn utvecklar adaptiva problemlösningsstrategier genom variation och selektion. En strategi testas och barnet fortsätter använda de strategier som är effektivast, ju äldre barnet blir desto mer avancerade strategier kan barnet använda. Utvecklingen sker inte stegvis utan de olika strategierna överlappar varandra i tidsdimensionen eftersom att barnet använder flera olika strategier samtidigt.
De finns olika typer av aggressivitet - vilka?
Huvudtyper - Proaktiv (instrumentell): Aggression för att uppnå ett mål eller ett behov. - Reaktiv (hostil): Aggression som en defensiv reaktion vid en provokation, menat att skada en annan person. Subtyper -Fysisk Aggresivitet -verbal aggresion -relationell aggression Sub-subtyper - Direkt aggression, riktad mot en person. - Indirekt aggression, riktad mot någon egendom, ryktesspridning eller att manipulera vänskaper. Allt som inte är "mot någons ansikte". Aa
Nämn tre förmågor där Piaget har visat sig underskatta vad barn klarar av.
Imitation Objektpermanens Kategorisering Egocentrism
Ge exempel på vilka metoder som man kan använda för att studera utveckling hos spädbarn.
Inlärning - Klassisk betingning - Operant betingning - Habituering- här studerar man spädbarns utveckling. Habituering är viktigt för att barnet ska få intresse för nya saker. Blir barnet mer förvånade om målet eller handlingen ändras? Man studerar också vad barnet har lärt sig att känna igen. Man har sett att de blir mer förvånade om målet (objektet) ändras eller är nya. Ex: Woodwards studie med bollen och nallen och en hand som sträcker sig fram. Perceptuell utveckling - Nyfödda har en preferens för ansikten- face pop out effect när de får se på en bild med olika objekt. - Preferens för biologiska rörelser- de får titta på en film med prickar som rör sig så att det ser ut som en människa eller något annat biologiskt och de tittar längre på det än på prickar som rör sig på måfå. - Man har också sett att barn riktar sin uppmärksamhet mot multimodal information (ex synintryck och ljud) framför unimodalt (ex. enbart syn). Vid 5 månaders ålder är dock den unimodala informationen åter intressant. Motorik och uppmärksamhet - Smooth pursuit (SP): mäter ögonrörelser och hur mjuka de är, hur barnet fixerar blicken på rörliga objekt. Låter man barnet sitta still och låter ett föremål röra på sig - så får man ett mått på SP. - Vestibuolo-ocular refelx (VOR): mjuk kompensation för kroppens egna rörelser, fungerar från födseln. Låter man man objektet vara stilla medan barnet rör på ssig så får man ett mått på VOR. ----- Dessa kan man kolla med EOG och mätning av huvurörelser, sackader (tvära kast med blicken som ofta får kompensera för SP), fixeringar (att kunna fästa och hålla kvar blicken). Alla former av eye-tracking rörelser ger tillsammans upphov till disengagement of attention (förmågan att kunna byta fokus för uppmärksamheten. Den är sent utvecklad och prematurt födda och nedsatt hos personer med ASD-diagnoser)
Beskriv Dodge modell för social problemlösning och redogör för hur ett barn med ADHD skulle kunna tänka sig få problem i de olika stegen (d.v.s. vilka beteendeproblem och kognitia + emotionella brister har dessa barn som kan tänkas förklara varför de får problem med kamrater)?
Inre cirkeln: Children's mental state Knowledge of social rules Representations of past social experiences Social expectations Den yttre cirkeln Notice social cues (Barn med ADHD tenderar att missa cues) Interpret social cues (har man missat cues så kan man inte tolka) Formulate social goals (påverkas av vad man har för förväntningar) Generate possible problem-solving strategies evaluate probable effectiveness of strategies Enact response Inersta cirkeln på modellen: Kunskap om sociala regler - barn som blir avvisade av kompisarna får sämre kunskap om sociala regler pga mindre träning, dessutom svårare att ta till sig regler när dessa lärs ut på förskolan/skolan Tidiga erfarenheter - om det inte har fungerat bra tidigare så har barnet färre bra erfarenheter att utgå ifrån (därfär är det viktigt med tidiga interventioner innan negativa cirklar har skapats) Kognitiva och emotionella brister: bristande impulskontroll, dålig uppmärksamhet, dåligt arbetsminne och dålig emotionsreglering Steg 1 och 2 - uppmärksammar inte alla cues korrekt pga uppmärksamhetsproblem och gör därför en felaktig tolkning av vad som hänt, eller bias som gör att man tror att alla är elaka och därför överdriver negativa signaler Steg 3 - formulerar felaktiga/aggressiva mål pga att man uppfattar cues fel, kan inte reglera sina negativa känslor (blir lätt kränkt och vill hämnas), prioriterar snabba lösningar framför mer långsiktiga mål Steg 4 och 5 - kan inte generera många strategier pga impulskontroll, dåligt arbetsminne och planering, bias för att generera och välja aggressiva lösningar
Vad innebär konservering och varför klarar enligt Piaget barn i det preoperationella stadiet inte av konservering?
Konservering syftar på idén om att vissa fysiska aspekter av ett objekt förblir desamma, ävem när utseendemässiga aspekter förändras. Barnen förstår inte konservering pga - Centrering - de fokuserar endast på en aspekt av en situation och ignorerar andra viktiga aspekter. - De är perceptionsstyrda - de tänker mer på hur det ser ut än logik - De styrs kan inte heller utföra reversabilitet - förmågan att gå igenom ett problem insteg och mentalt kullkasta ordningen och på så vis återvända till startpunkten. - De ser ett tillstånd istället för en process
Redogör för följande begrepp som är centrala i Piagets teori om kognitiv utveckling:konservering, assimilation, ackomodation, jämviktstillstånd
Konservering: bara för att något ändrar utseende eller arrangemang behöver det inte betyda att dess egenskaper förändras, såsom mängd, vikt, volym, etc. Assimilation: processen när man försöker passa in det man ser i redan existerande koncept. T.ex. ett barn som såg en man som var skallig med mycket frissigt hår längs med sidorna och skrek "clown!" Mannen såg tydligen tillräckligt mycket som en clown för att barnet skulle kategorisera honom som det. Ackommodation: detta är när man omformulerar sina koncept. I exemplet ovan förklarade pappan för sonen att mannen inte är en clown, han drar inga skämt, eller ballongdjur och har roliga kläder och en clownnäsa - barnet omvärderar sin bild av en clown och nästa gång hen ser en man med samma frisyr så förstår hen att det inte är en clown. Jämviktstillstånd (equilibrium): Barnet strävar efter ett jämviktstillstånd. - Först är barnet nöjt med sitt tankesätt = jämnvikt - Sedan upptäcker det att tankesätt och världen inte passar = icke-jämnvikt - Barnet ändrar info/tankesätt så att det passar igen = jämnvikt
Hur kan man studera kognitiv/exekutiv inhibition hos barn?
Man kan mäta interferens (distraherbarhet) via en typ av stroop task. Man kan också stoppa en pågående respons: Barnet får se en figur på en dataskärm och instrueras att trycka på en knapp så fort de får se ett stimullus (t.ex. en bil) När bilen kör åt vänster ska man trycka på en knapp åt vänster när den kör höger ska man trycka på en pil åt höger När bilen följs av ett stimulus som säger stopp ska dock barnet hejda sin respons och INTE trycka genom att manipulera tidsintervalet så kan man leta efter barnets kritiska punkt
Kognitiv träning med hjälp av datoriserade program har använts som en typ av behandling för ADHD. Vilka andra former av behandling finns det för barn med denna diagnos?
Medicinsk behandling med centralstimulantia ofta starka positva effekter och få biverkningar leder inte till ökad risk för senare missbruk medicinen förstärker aktiviteten i hjärnområden som hos personer med ADHD är underaktiverade. Medicinen ökar tillgången på signalämnen (dopamin eller noradrenalin) mellan två nervceller p.g.a. att ämnet inte pumpas tillbaka i samma utsträckning som det brukar. Eventuellt ökar även Ritalina frisättningen av dopamin i hjärnan. Kognitiv träning datorisead träning av arbetsminne - hjälper dock bara om barnet har kognitiva nedsättningar Psykoedukation för föräldrar och pedagoger
Nämn 4 olika typer av språkliga fel som barn i förskoleåldern ofta gör.
Minimal words - säger bara den betonade stavelsen i ordet (t.ex. banan =nan) Vänder på ordningen av bokstäverna, särskilt vid ord som har flera konsonanter efter varandra. Kan även vända på ordningen av sammansatta ord. Överutvidgning av ord och Underutvidgning av ord Negeringar
Vilka diagnoskriterier och subtyper finns vad det gäller ADHD?
Minst 6 symptom för hyperaktivitet/impulsivitet eller 6 symptom fö koncentrationsproblem (5 för vuxna men man måste ha uppvisat symptom i barndomen också). Hyperaktivitet Verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" Pratar ofta överdrivet mycket Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Har ofta svårt att sitta stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still Impulsivitet Har ofta svårt att vänta på sin tur Avbryter eller inkräktar ofta på andra Koncentrationsproblem Är ofta lättdistraherad Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkesslivet eller andra aktiviteter Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter och lekar Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet Tappar bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter Verkar ofta inte lyssna på direkt tal Det andra som är viktigt är att dessa symptom ska bilda en 1) funktionsnedsättning (som antingen kan vara mild, moderat, eller svår). 2) Symptomen ska upptäckas före 12 års ålder och 3) framträda i flera olika miljöer SUBTYPER: Kombinerad subtyp (vanligast) Främst koncentrationssvårigheter Främst problem med impulsivitet/hyperaktivitet (väldigt ovanlig hos barn i skolålder)
Varför är det som klinisk psykologisk viktigt att veta om en viss typ av beteendeproblem hos barn är stabila över tid eller inte.
Många gånger är det som har en stark biologisk/genetisk grund mer stabilt är det som till större delen beror på miljön. Det behöver dock inte innebära genetisk determinism bara för att det har en stark genetisk grund, man kan ändra på det med rätt åtgärder. undvika överdiagnosering.
Redogör för 4 olika sätt att mäta temperament. Vilka för- och nack-delar finns det med de olika metoderna?
Naturalistiska observationer: Man observerar barnets beteende i en naturlig miljö (hemmet, skolan) utan att manipulera några variabler. Fördelar: bättre ekologisk validitet. Nackdel: svårt att koda, dyrt, tidskrävande, låg reliabilitet, små urval. Det är också svårt att studera de beteenden som är av intresse eftersom att de inte kan manipuleras fram. Strukturerade observationer: Sker ofta i laboratorium. Fördel: man kan kontrollera för störande faktorer och får fram mer jämförbara resultat. Nackdel: Svårt att generalisera resultaten. Det är fortfarande: dyrt, tidskrävande, och testledaren kan påverka resultaten. Beteendeskattningar: Frågor till föräldrar/lärare/barnet när det blir gammalt nog (9 år). Fördel: det finns ett stort prediktivt värde på gruppnivå, intervjuer ger en möjlighet att ställa följdfrågor. Nackdel: bias från den som skattar (föräldrar överdriver skillnader mellan sina barn, lärare som är övertygade om att inga barn har problem), dålig reliabilitet. Fysiologiska korrelat: Man använder helst en kombination av fysiologiska mått (hudkonduktans, kortisol, pupilldilation etc.) Fördel: hög reliabilitet. Nackdel: lågt prediktivt värde (kan bara används som korrelat), det gör det svårt att tolka resultaten utan ytterliggare information.
Beskriv de olika stadierna i nervsystemets (hjärnans) utveckling.
Neurlation: Vid den tredje graviditetsveckan finns redan en "primitiv hjärna", denna rullar sedan ihop sig och bildar det neurala röret. Neurogenes: Det neurala röret är hjärnans "barnkammare". Cellerna som omringar det neurala röret är neurala stamceller (med extrem förmåga att dela och föröka sig). Stamcellerna bildar progenitorceller. Progenitorcellerna kan också dela sig, och de i sin tur bildar neuroblast och gliablast. Dessa mognar sedan till speciella neuron och gliaceller. Produktionen av neuroblaster är klar efter ca 4,5 månads graviditet. Mognaden av dendriter, axon, synapser, neuron etc. fortsätter dock in i vuxen ålder. Neurogenes fortsätter även senare i livet, och det faktum att detta sker även när vi är vuxna är viktigt eftersom det betyder att när sjukdom eller skada leder till att nervceller dör kan hjärnan eventuellt återskapa dessa celler. Vi vet dock tyvärr inte än hur vi kan inducera stamceller så återskapningsprocessen kan ske. Migration: Migrationsfasen börjar strax efter att de första nervcellerna bildats. Cellerna ska sedan ta sig till olika delar i hjärnan (deras funktionella plats) och denna förflyttning, migration, är inte helt färdig förrän efter ca 8 månaders efter födseln. Hjärnan kan hantera trauma och skador lättare under neurogenes än under migration och celldifferentiering, vilka är de känsligaste perioderna under hjärnans utveckling. För att cellerna ska veta vart de ska så vägleds de av gliaceller, dessa har en fiber som går från ventrikulära zonen ända upp till kortex yta. Det som är praktiskt med detta system är att gliacellernas fibrer dras ut i takt med att hjärnan växer, men de leder fortfarande till samma specifika plats. Kortex utvecklas från insidan och utåt. Differentiering: börjar efter att generell neurogenes är klar och är alltså processen där neuroblaster mognar till specialiserade neuron. En cell blir till två dotterceller med olika uttryck. Denna differentiering är klar vid födseln men deras mognad fortsätter efter födseln. Programmerad celldöd: synapserna degenererar (försvinner) när de inte aktiveras, både genom inre förprogrammering och yttre stimulering. Synaptogenes: Synapser bildas på två sätt, experience expectant: synaptiska utveckligen är beroende av vissa sensoriska upplevelser, t ex färg och rörelse. Experience dependent däremot innebär att utveckligen av synapser är unik för den givna individen. Kan t ex vara att man känner igen ett specifikt ansikte, såsom sin mamma eller pappa. Myelenisering: Sker direkt från födseln fram till ca 18 år. Viktigt för normal funktion och mognad. Olika delar av hjärnan myeleniseras olika snabbt.
Det kan vara oetiskt att inte bedriva forskning om barn. Varför?
Om det potentiella lidandet hos barnen (och deras framtida vuxenliv) om ingen kunskap ansamlas anses större än lidande hos barnen som deltar i forskningen hade det kunnat vara oetiskt att inte forska på det. Avståndstagande från forskning med barn innebär tyvärr att de utsätts för andra risker. Att t.ex. låta barn använda mediciner som bara utprovats på vuxna innebär att sjuka barn vare sig de vill eller inte i praktiken får bli de som prövar medicinernas verkan. Bra att förstå hur barn reagerar jämfört med vuxna.
Det är viktigt att identifiera barn med otrygg anknytning eftersom dessa barn löper stor risk för att utveckla problem senare i livet Redogö för huruvida forskning har visat stöd för detta påstående eller inte.
Otrygg anknytning i sig är inte nödvändigtvis kopplad till problem senare i livet. Däremot är desorganiserad anknytning, en subkategori av otrygg anknytning, kopplat till självskadebeteende och psykopatologi i vuxen ålder. Det tycks också vara så att föräldrars egen anknytning har kopplingar till deras förmåga att vara lyhörda. Man kan dessutom säga att trygg anknytning kan ses som en "skyddande faktor" vid biologiska sårbarheter.
Kategorisering
Piaget ansåg att man i det preoperationella (2-7 år) stadiet har svårt med hierarkisk klassificering. (organiseringen av objekt inom klasser och subklasser på basis av skillnader och likheter). Detta påvisade Piaget med ett blomexempel. Senare tids forskning har visat att barn i 4-årsåldern enkelt använder nya kategorier för att dela in nya objekt som bara delar en till två kännetecken med de kategorier som tidigare presenterats. De kan även förstå att man kan byta och kategorisera på ett nytt sätt, och gör detta spontant redan i förskoleåldern. En ko kan höra ihop med mjölk (vad den producerar) och med en gris (båda är djur). Förmågan påverkas av hur väl barnet förstår kausala samband (t.ex. lättare att förstå om man vet varför ett djur har klor i exemplet med på hittade djur).
Imitation
Piaget hävdade att direkt imitation uppstår vid ca. 4 månader och fördröjd imitation kommer först vid 18 månader. Senare forskning har visat på direkt imitation av ansiktsuttryck redan vid 6 veckor på BB och fördröjd imitation av ansikten redan vid 6 veckor. De kan imitera enklare handlingar så tidigt som sexmånader och är riktigt duktiga på att imitera vid 12-18 månader.
Piaget beskrivs som konstruktivist. Vad innebär detta?
Piaget menar att barnens egen aktivitet är drivkraften bakom utvecklingen.
Vilka är de främsta skillnaderna mellan Piagets och Vygotskys kognitiva teorier
Piaget: Universella stadier av diskret kvalitet. Kognitiv utveckling biologiskt grundad. Barnen själv utforskar. Egocentriskt tal. Vygotsky: kontinuerlig utveckling (från det att barnet lärt sig tala) med hjälp av att utmanas i rätt mängd av omvärlden (speciellt socialt). Kognitiv utveckling beroende av social miljö (vilket gör att kognitiv utveckling kan variera hos olika personer, beroende på i vilken kultur de växer upp). Vuxna driver utforskandet. Optimal utveckling, zone of proximal development. Socialkonstruktivism? Privat tal som ett stöd i problemlösning.
Barn talar ibland högt för sig själva när de ska göra vissa uppgifter. Hur förklarar Piaget respektive Vygotsky detta beteende och vems syn som har fått mest forskningsstöd?
Piaget: egocentriskt tal är när barn talar för sig själva men utan social interaktion. De tänker högt på, om, och för sig själva. De skulle reflektera deras oförmåga att ta andras perspektiv utan ett intresse av om lyssnaren kan förstå dem. Enligt Piaget så var det den kognitiva utvecklingen och vissa sociala erfarenheter som tog stop för egocentric speech (t.ex. att kamrater inte håller med och det indikerar att de tänker annorlunda/har andra perspektiv) och som resultat minskar talet då socialt tal uppmuntras av omgivningen. Vygotsky: private speech är en taktik som barn använder för att lösa problem/resonera/reflektera. Private speech hjälper barn att prestera bättre men inte om uppgiften är för svår (och det har inte samma behov om uppgiften är för lätt - det ska vara lagom). Privat speech skulle vara grunden för alla högre kognitiva processer (kategorisering, plannering, avsiktlig memorering, själv-reflekterande, kontrollerad uppmärksamhet etc.) Det finns 3 årtionden av forskning som stödjer Vygotskys idé.
När man använder metoden sociometri för att studera sociala relationer få man fram två olika typer/kategorier av barn som inte får många positiva röster bland sina klasskompisar. Nämn vilka dessa kategorier är, samt redogör för de vanligaste orsakerna till att dessa barn inte får så många positiva röster.
Popular - omtyckt av många, illa omtyckt av få Controversial - omtyckt av många, illa omtyckt av många Neglected - omtyckt av få, illa omtyckt av få. De är ofta tysta, försynta och mer rädda. Deras rädsla för att delta i sociala sammanhang gör att de snarare glöms bort än ogillas. Rejected - omtyckt av få, illa omtyckt av många. Det finns två undergrupper till denna: Rejectes aggressive - som är mer uttåtagerande, störande, hyperaktiva, impulsica, ouppmärksamma och trotsiga. Rejected withdrawn - är blyga och svårt att kontrollera sin rädsla. De blir illa omtyckta för att de är så ängsliga av sig. Average
Redogör för hur utvecklingen av barn uppvisar positiva och negativa känslor utvecklas under det första levnadsåret.
Positiva emotioner: - Första veckorna: leende som svar på spänningsreduktion -- mätt. torr,, etc. - Socialt leende vid 6-10 veckor - Skratt vid 3-4 månader - vid aktiv lek och överraskningar t.ex. tittut Negativa emotioner - Första månaderna: ospecifik upprördhet - Ilska 4-6 månader - Ledsen om föräldern försvinner/interaktion bryts, vanligare än ilska. - Rädsla vid 6-7 månder, barn reagerar olika starkt. -- främlingsrädsla, höjder, starka ljud -- likheter mellan kulturer
ADHD - (Deficits in Attention Motor control and Perception)
Problem med koncentration och/eller hyperaktvitet/impulsitvitet som uppkommit innan 12 års ålder med neurologisk grund.
Redogör för de olika stadierna i Piagets kognitiva utvecklingsteori.
Sensomotoriska stadiet (0-2 år) - intelligensen utvecklas och uttrycks genom motoriska och sensoriska färdigheter. De använder dessa för att upptäcka och utforska världen omkring dem. De skapar mentala koncept som tid, rymd och kausalitet. Centrala begrepp: Cirkelreaktioner, primära: barn suger på tummen för att de tycker att det är mysigt. Sekundära: genomför handling för att få respons från omgivningen. Provides special means of adapting their first schemes. It involves stumbling onto a new experience caused by the baby's own motor activity. The reaction is "circular" because as the infant tries to repeat the event again and again, a sensorimotor response that originally ocurred by chance strenghtens into a new scheme. Imitation: direkt och fördröjd Objektspermanens: utvecklar förståelse för att ett objekt inte slutar existera trots att man inte ser det längre. Kategorisering: perceptuell (objekt som liknar varandra) och konceptuell (objekt som har liknande funktion). Preoperationella stadiet (2-7 år) - förskolebarn utvecklar förmågan att uttrycka sig i tal och med "mental imagery" (föreställa sig saker). Det här gör att de kan minnas saker längre och bilda mer sofistikerade koncept. Men som namnet antyder, så ansåg Piaget att detta var stadiet innan "mentala operationer", alltså att man är relativt begränsad i sitt resonerande tänkande. T ex om man häller vatten från ett litet glas till ett stort tror barn i en viss ålder att det är mindre vatten i det stora glaset bara för att det ser ut så. Centrala begrepp: Make-believe play: successivt mer avancerade symboler, lek med andra Egocentrism: animism, egocentriskt tal, 3 mountains problem, höger/vänster, outvecklat theory of mind Kausalitet: barnet tror att alla händelser är ihopkopplade, inte att en händelse senare kan få en konsekvens Konservering: svårt att förstå att mängden är densamma (ex vatten) när den flyttas i olika former. Pga centrering (fokuserar bara på en sak), perceptionsstyrning svårt, barnet studerar bara tillstånd och inte processen (när man häller vattnet dvs). Hierarkisk klassificering: barnet har svårt att förstå överordnade kategorier. Konrekt operationella stadiet (7-11 år) - barnet kan nu resonera logiskt runt konkreta objekt och händelser; t ex förstår de konservering. Dock fortfarande svårt att tänka rent abstrakt och generera vetenskapliga experiment för att testa en hypotes. Även förmågan att klassificera korrekt utvecklas. Centrala begrepp: Decentrering: egocentrismen växer bort. Barnet har lättare att ta andra personers perspektiv. Spatiala operationer: Kognitiva kartor utvecklas, barnet kan bedöma avstånd, ge vägbeskrivningar och förmågan att hitta utvecklas. Formellt operationella stadiet (11-15 år) - det sista steget i barnets kognitiva utveckling. Barnet kan nu tänka abstrakt. Centrala begrepp: Hypotetiskt-deduktivt tänkande: ex pendelproblemet (förstår vad det är som gör att pendeln pendlar länge) "Ny" egocentrism: Piaget menar att egocentrism kommer tillbaka till viss del, då man uppfattar att alla tittar på en och är intresserade av en.
ODD - (Oppositional-Defiant Disorder - Trotsstörning)
Som CD fast mildare. Grälar, ställer till problem, och tappar humöret på en nivå som är onormal för utvecklingsnivån. Våldsamhet är inte ett diagnoskrterium.
Vilka andra barnpsykiatriska diagnoserförekommer ofta tillsammans med språkstörningar?
Språkstörningar har samband med kognition och perception, minne, uppmärksamhet och socioemotionell förmåga ADHD: påverkan på ordförråd, språkförståelse och pragmatik i första hand. ASD: varierar med begåvningen, pragmatiken är särskilt svår Utvecklingsstörning (t.ex. CP): svårigheter med begreppsbildning/ordförråd och språkförståelse, särskilt abstrakt språk. Grammatisk utveckling kan vara begränsad.
Objektspermanens
Syftar på förståelse för att ett objekt fortsätter att existera även när det inte syns. Piaget ansåg att det dröjer innan barn får förståelse för att objekt inte slutar existera, till ungefär 8-10 månaders ålder. Nu har man sett att yngre barn förstår att objekt inte slutar existera, och att detta förmodligen har att göra med arbetsminne, inhibition och motoriska svårigheter. Om man testar huruvida barn predicerar var en boll ska rulla fram bakom ett plank istället kan man hitta förmågan hos barn mellan 5-9 månader. Implicit förståelse för objektspermanens testas med violation of expectation: hur mycket barnet tittar på en morot som inte synns - när den borde - genom ett fönster och då ser man indikationer på att det klarar av det vid 2-3 månader.
Redogör för två olika sätt att dela in begreppet temperament i olika temperamentsdrag.
Temperament: biologiskt grundade individuella skillnader i beteende, tydligt kopplat till personlighet. Även korrelerat till akademisk förmåga, kognitiv förmåga och beteendeproblem. Thomas & Chess - 9 olika temperamentsdrag: Aktivitetsnivå, biologisk rytm, distraherbarhet, närmande/undvikande av nyheter, adapterbarhet, uppmärksamhet/uthållighet, intensivitet, tröskelvärde, quality of mood (glad -> ledsen). Mary Rothbart et al: Reaktivitet: Hur starkt, snabbt och med vilken typ av känsla man reagerar med i olika sammanhang. Påverkar tendensen att närma sig/undvika nya situationer/människor. Självreglering: hur man reglerar de emotioner som uppkommer. Beteendereaktioner och emotionella reaktioner. Kan handla om medveten kontroll, att aktivt fokusera på något annat, att öva sig i perceptuell känslighet
Redogör för tre olika metoder för att studera anknytning.
The strange situation Mamman och barnet ensamma i rummet. Föräldern sitter i en stol medan barnet leker - här vill man se efter trygg bas beteende. Främlingen kommer in - hur reagerar barnet? (kommer barnet se mamman som ett safe haven?) Föräldern lämnar rummet, främlingen är kvar - separationsbeteende? Föräldern kommer tillbaka, främlingen går - beteende vid återföreningen? (tar barnet initiativ, blir hen tröstad av mammans närvaro?) Föräldern lämnar rummet - separationsbeteende? Främlingen kommer in - tröstas av en främling? Föräldern kommer in igen - återförening? Doll stories Inte lika väletablerade som strange situation eftersom att resultaten är svårare att tolka. Används mellan åldrarna 3-12, men är som mest optimal mellan 5-8 (i den här åldern är barnen språkligt utvecklade och pojkar har inte utvecklat en aversion mot dockor). Försöksledare berättar en historia som ska aktivera barnets anknytningssystem och barnet ska hitta på slutet med hjälp av ett dockhus. Exempel på scenarios är fysisk skada: dockan trillar och slår sig, rädsla: det finns ett spöke/monster i sovrummet, separation/återförening: föräldrarna åker bort i en vecka och barnet ska vara hemma med en släkting/barnvakt. Det finns kulturella skillnader i hur dessa historier bäst ska administreras. Trygga barn berättar historier där anknytningsproblemet får en lösning och där även andra negativa saker som händer avslutas positivt. Desorganiserade barn berättar historier som har dålig struktur, innehåller mycket kaos eller våld och som avslutas negativt med att anknytningsproblemet inte adresseras eller inte kan lösas (De kan ta rollen som vuxen och inte söka hjälp t.ex.) Adult attachment interview (AAI) Används för 15 och framåt. Intervju som mäter anknytning hos ungdomar och vuxna. Totalt finns det 20 frågor och följdfrågor. En av de mest grundläggande frågorna: Välj 5 adjektiv eller ord som beskriver ditt förhållande med din mamma/pappa från det att du var liten. Jag kommer att skriva ned dem och fråga varför du valde just dem. Det tar ca en timme att administrera (intervjun) vilket är aningen omständigt. Svaren skrivs ned noggrant och kodas vilket tar ytterligare 6-8 timmar. Attachment Q-sort/Q-set Kan användas under hela barndomen. Man har 90 st kort som föräldern eller annan som står barnet nära ska sortera i olia högar från "stämmer inte alls" till "stämmer mycket bra". Separation anxiety test (SAT) Bilder på separationshistorier som är olika allvarliga. Barnet ska ange hur anet på bilden känner sig och vad hen skulle göra om det hände dem
Redogör detaljerat för hur barn med olika kategorier av anknytning agerar under lek, separation och återförening i observationsmetoden "strange situation." (OBS! Alla delar (lek separation och återförening ska finnas med i ditt svar).
Trygg lek: Använder mamman som safe base, utforskar fritt främling kommer in: Använder mamman som safe haven (hur mamman reagerar på främlingen) mamman försvinner (främling kvar): Blir ledsen/upprörd när mamman försvinner, visar på separation anxiety. Blir inte tröstad av främlingen, i alla fall inte omedelbart. återförening: Blir snabbt tröstad av mamman Ambivalent: leker: Klängig till den grad att den inte kan utforska främling: ??? mamma går (främling kvar): Mycket upprörda när mamman försvinner återförening: Blir inte helt lugnade av att föräldern återvänder, kombinerar klängighet med att slå på kämpa emot. Fortsätter gråta och klänge när de plockas upp Undvikande: leker: Visar inte på någon respons för mamman, undvikande gentemot föräldrarna främling: Reagerar knappt på främlingen, tittar inte så mycket på mamman mamma lämnar: Uppvisar ingen symptom på distress när mamman försvinner Reagerar på främlingen ungefär likadant som på mamman återförening:' Svarar inte på mamman, kan titta ner, nedstämd. Tröstandet är inte effektivt desorganiserad Uppvisar förvirrade, motsägande beteenden t.ex. närmanden med ett blankt ansiktsuttryck eller aktivt titta ner när föräldern lyfter upp dem.
Vilka olika kategorier av anknytning finns det i barndomen?
Trygg anknytning Otrygg anknytning (en över kategori) inkluderar undvikande anknytning och ambivalent anknytning. Disorganised anknytning
Mutual exclusivity bias
antagandet att ett ord endast syftar till en helt separat (icke-överlappande) kategori
A-B search task
en forskningsdesign för att utreda objektspermanens, man gömmer flera gånger objektet vid gömställe A, sen visar man barnet att man gömmer det på plats B (upp till en viss ålder tenderar bäbisar att forsätta leta vid gömställe A trots att de har sett att den ligger vid B)
Syntactic bootstrapping
en hypotes som syftar på att barn (förskolebarn) upptäcker många nya ord genom att observera hur de används i syntax, strukturen hos en mening.
Validitet
en metod med hög validitet måste korrekt mäta de karaktärsdrag som studien syftar att mäta.
Zone of proximal development
en serie uppgifter som är för svåra för barnet att klara av på egen hand men som hen klarar av med hjälp av vuxna är mer skillade kamrater. Uppgifterna ska då vara lagom svåra och inte för lätta.
Baby signs
ett förenklat teckenspråksystem designat för att användas med barn som är så små att de inte kan prata än, men ändå klarar av språket som koncept
Universal grammar
ett inbyggt lager av regler som är vanliga i de flesta mänskliga språk
Language aquisition device
ett medfött system som tillåter barn (så fort de har ett tillräckligt stort vokabulär, att kombinera ord i grammatiskt konsekventa uttalanden, och även förstå vad som sägs i de meningar som de hör
Brocas område
ett område i hjärnan som finns i det vänstra frontala loben, stödjer grammatiskt processande och språkproduktion.
Otrygg anknytning
ett samlingsnamn för undvikande, ambivalent och disorganised anknytning.
Wernickes område
finns i den vänstra temporalloben, den är viktig för att förstå ordens mening.
Expressiv och imppressiv språkstörning
fonologisk och grammatisk räknas som expressiv semantisk, pragmatisk och generell räknas som impressiv
Ambivalent anknytning
före separationen är de mer kläninga, söker sig nära föräldern, de utforskar inte rummet särskilt mycket. Det blir upprörda när föräldern lämnar rummet, när föräldern återvänder så uppvisar det en kombination av klängighet med argt resistent beteende, de kämpar emot nr man plockar upp dem (kan slåss och knuffas). De blir inte tröstade när mamman kommer tillbaka.
"Fast mapping" vid barns språkutveckling
förmågan att koppla ett nytt ord med ett underliggande koncept efter att bara ha stött på det en gång. T.ex. om de får se ett okänt föremål och hör att det heter "stompf" så kan de använda ord snabbt/omedelbart.
Objektpermanens
förståelsen för att objekt fortsätter existera även när man inte kan se dem
Internal working models (IWM)
inom anknytningsforskningen - ett set med förväntningar om tillgängligheten av anknytningsfiguren, sannlikheten att de ska bidra med stöd under stress och ens interaktion med dessa figurer. IWM blir en vital del av personligheten och fungerar som en guide för framtida nära förhållanden.
Redogör för följande begrepp som är centrala för Vygotskys teori: intersubjektivitet, scaffolding, privat tal
intersubjektivitet - när två personer samarbetar och går in i en upgift med olika kunskap och kommer ur den med delad kunskap. scaffolding - en taktik för att stödja barnet lagom mycket. Man anpassar det erbjudna stödet under en inlärningssession så att den passar barnets nuvarande prestationsnivå. privat tal - språk som används för att guida självet, det utvecklas från social kommunikation med vuxna och kamrater som är mer utvecklade. Allteftersom att barnet utvecklas så internaliserar talet som verbala tankar.
Longitudinell design
man syuderar samma grupp deltagare repetetivt vid olika åldrar och noterar de förändringar som sker i livsspannet.
Telegrafiskt tal
mellan 1-2 års åldern så talar barn som ett telegram. De har väldigt korta meningar men som fortfarande är relativt grammatisk korrekta och förmedlar det som barnet vill säga ganska bra, t.ex. "mer kaka".
Multifinality
när en faktor kan ha flera olika konsekvenser ( t ex poor attachment leder till självskadebeteenden och/eller nedsatt social förmåga)
Equifinality
när flera olika faktorer leder till samma effekt (t ex poor attachment och/eller missbruk hos föräldrarna kan leda till depression)
Social referencing
när man litar på en annan persons emotionella reaktion för ett uppskatta en osäker reaktion.
Delay aversion
ogillar att vänta på belöningar, man vill ha något nu, trots att belöningen kan vara större om man väntar lite. Denna komponent av ADHD antas mediera mycket oförklarade problem som hör till diagnosen.
Reliabilitet
syftar på konsekvensenheten/hur pass repeterbar en mätning av ett beteende är
Undvikande anknytning
verkar inte svara på föräldern när den är närvarande, ser inte upprörda ut när föräldern försvinner, behandlar föräldern och främlingen likadant. Vid återföreningen så undviker de förälder/är långsamma vid närmandet. När man plockar upp dem så håller de sig inte fast.
Goodness-of-fit (uppfostran)
Överensstämmelsen mellan genetiskt temperament och uppfostringsmiljö
DAMP
är en svensk diagnos som består av diagnosticerad ADHD och eller avvikande motorisk kontroll och perception. Används inte utanför Sverige, och även här har den mer eller mindre försvunnit i kliniskt sammanhang.
