DX2 MEQ I+II och flervalsfrågor
1. Hur kan man kontrolllera att en patient, som behandlats för duodenalulcus med sk eradikeringsbehandling, verkligen blivit av med sin Helicobacter pylori infektion?(1p)
1. Utandningstest sk ureabreathtest. (1p)
10. Som dagens tredje patient på din fullbokade vårdcentralsmottagning kommer det in en 75 årig dam som är bokad med sökorsaken " bukbesvär" Hon är tidigare frisk förutom en lindrig hypertoni. Hon medicinerar sedan flera år med T Felodipin (kalciumantagonist) 5 mg 1x1. Nu berättar hon att hon har fått besvär med orolig, gasig mage. Avföringen är ibland lös och ibland hård. Hon säger sig tidigare ha haft en " järnmage" och att besvären började för något år sedan. Hon har pratat med vänner och familj om detta och man har kommit fram till att symptomen stämmer bra med så kallad IBS (Irritable bowel syndrome). Nu skulle hon gärna vilja ha någon lindrande medicin för det. (A) Är det redan nu något i informationen som du tycker talar mot IBS? (1p) (B) Ge 2 exempel på så kallade "alarmsymptom" som kan tala för annan bakomliggande sjukdom?(2p)
10. (A) Ej typiskt att IBS debuterar vid hög ålder. (B) Viktnedgång, nattliga symptom, feber, blod i avföringen
Som husläkare ska du handlägga en 37-årig man med nyupptäckt diabetes mellitus. Pat är inte överviktig. I labstatus noteras s-Na 139, s-K 4,3, s-Crea 63, fB-glukos 8,1, HbA1c 53 mmol/mol/6,1 %, ingen albuminuri och inga ketoner. Pat har typ 2 diabetes. Efter åtta års sjukdomsduration under vilken pat successivt gått upp 12 kg i vikt söker pat dig på sin 45-årsdag då han sedan två månader tillbaka lider av polyuri + polydipsi + ofrivillig viktminskning 5 kg. fP-glukos 17,8; HbA1c 74 mmol/mol/8,2 %. 1:7 Vilken farmakologisk behandling vill du nu sätta in pat på? (1p) 1:8 Du noterar också att pat har blodtryck 145/90 vid upprepade mätningar. Pat har ingen albuminuri. Hur vill du behandla pat farmakologiskt och hur kontrollerar du pat efter insättandet? (2p)
1:7 Svar: Insulin (1p) 1:8 Svar: ACE‐hämmare (alt ARB) samt ASA. Kontroll av s‐krea, s‐K, p‐glukos samt blodtryck efter 1‐2 veckor. (2p)
11. 28-årig man, tidigare frisk. Sedan 7 veckor besvärats av lös avföring som senaste 2-3 veckorna försämrats. Har nu 6-7 blodiga diarréer dagligen, även någon gång på natten. Gått ned 7 kg i vikt. Känner sig trött och orkeslös. Ingen buksmärta. Ej varit utomlands.Status: AT - Blek, AF 12/min. Ingen inkompensation. Temp 38,3. Saturation 98% utan syrgas. MoS - Normala slemhinnor utan beläggning el. sår. Ytliga lymfkörtlar - Inga förstorade körtlar på hals, supraklavikulärt, axillärt och i ljumskar. Hjärta - RR. Normala toner, inga biljud. Puls 92/min. Lungor - Normala andningsljud. BT - 115/65. Buk - Ömmande i vänster fossa. Helt mjuk utan muskelförsvar. PR - Tom ampull. Blodfärgat slem på handsken. (A) Ange de tre mest sannolika differentialdiagnoserna! (2p) (B) Nämn 4 viktiga prover/övriga undersökningar du nu beställer. (2p) (C) Hur handlägger du patienten i örigt vad gäller eventuell inläggning och behandling? Nämn 4 viktiga aspekter. (2p)
11. (A) Ulcerös kolit , Mb Crohn , infektiös kolit, (2p för 3, 1p för 2) (B) CRP, SR, blodstatus, elstatus, leverstatus, faecesodlingar, BÖS/DT buk vid buksmärta (2p för 4, 1p för 3) (C) Pat. har ett akut svårt skov vilket kräver inläggning, snar skopi, ev. transfusion, vätska iv. Tarmvila. Steroidinsättning vid positiv koloskopi (man behöver inte vänta på odlingssvar) Snar kontakt med kirurgen för gemensam handläggning (risk för kolektomi). BÖS/DT buk. (2p)
12. Du arbetar som underläkare på medicinakuten när en 43-årig icke-rökande kvinna med mångåriga ryggbesvär, hypertoni och känd gastroesofagal refluxsjukdom söker akut pga. andnöd sedan i morse. Beskriver liknande besvär i skolåldern med andfåddhet och pipande andning under somrarna när hon vistades bland djur hos sin mormor på landet. Skolläkaren skall efter sommarlovet ha nämnt astma men hon fick ingen behandling och har egentligen inte besvärats av detta i vuxen ålder bortsett från enstaka långdragna förkylningar med hosta och slem. Besvärsfri däremellan. Nu haft en lättare förkylning sista dagarna. När Du undersöker patienten på akuten finner Du följande; AT: Sitter framåtlutad på britsen, takypnoisk, AF 28/min. Saturation 97% med 4 liter 02. Ingen läppcyanos. Ingen halsvensstas eller perifera pittingödem. Afebril. Cor: RR, frekvens 95/min, inga hörbara blåsljud. Lungor: förlängt expirium, rikligt med sibilanta ronki över bägge lungfälten. Perkussionston ua. PEF 240. BT 140/80 mmHg. EKG: SR, frekvens 93/min, inga ischemitecken. Aktuella läkemedel: T Seloken zoc 50 mg 1x1 (betablockerare), T Omeprazol 20 mg 1 vb (protonpumpshämmare), T Voltaren 50 mg 1 vb (NSAID) mot ryggvärk. (A) Vilken diagnos misstänker Du i första hand som förklaring till andnöden? (1 p) (B) Vilken läkemedelsbehandling ger Du akut till patienten? Du behöver inte ange doser (3 p) (C) Nämn 2 uppgifter i fallbeskrivningen som sannolikt kan ha bidragit till eller utlöst patientens andnöd. (1 p)
12. (A) Astma. (1p) (B) Inhalationer Ventoline (kortverkande betaagonist), Atrovent (antikolinergika) alt Combivent samt stötdos kortison peroralt. (3p) (C) 1. Gastroesofagal reflux kan utlösa bronkospasm 2. ÖLI 3. Behandling med betablockerare -> bronkospasm. 4. NSAID behandling -> bronkospasm. (1p för 2 uppgifter)
13. Ange två endokrinologiska orsaker till sekundär diabetes. (2p)
13. Cushing, Acromegali, feokromocytom, glukagonom
14. En 20-årig man söker dig på akutmottagningen där Du är medicinjour då han plötsligt fått ont till höger i bröstet och andnöd. I status finner Du följande :andningfrekvens :30.bt:100/70 puls:130 saturation:80% hypersonor perkussionston+nedsatt andningsljud höger lungfält. (A) Vad blir Din preliminära diagnos? 1p (B) Vad gör Du härnäst? 3p
14. (A) Ventilpneumothorax? 1p (B) Kopplar iv vätska,syrgas,omedelbar lungrtg och Du går själv med,därefter akut inläggning av Bülaudrän. (3p)
15. En del gastrointestinala sjukdomar är förknippade med symptom på malabsorption. Ange 5 blodprover man kan ta som är markörer för malabsorption.(2p)
15. S-zink, s-B12, s-folat, p-kalcium, s-albumin, fS-Fe, s-Ferritin, s-Mg, s-PTH
16. Ange den vanligaste orsaken till primär hyperaldosteronism. (1p)
16. Binjurebarkshyperplasi
17. När en patient med blodiga diarréer misstänks ha inflammatorisk tarmsjukdom kontrolleras alltid tarmpatogener. Vilka patogener syftar vi på i detta sammanhang?(3p)
17. Campylobacter, Salmonella och Shigella. 1p för varje rätt svar (max 3p)
Som husläkare ska du handlägga en 37-årig man med nyupptäckt diabetes mellitus. Pat är inte överviktig. Blodtrycket är 125/75. I labstatus noteras s-Na 139, s-K 4,3, s-krea 63, fP-glukos 8,1, HbA1c 53 mmol/mol/6,1 %, ingen albuminuri och inga ketoner. Eftersom pat inte är överviktig vill du utesluta att det rör sig om en sk LADA-patient. 1:1. Vad är LADA förkortning av? (1p) 1:2. Vilka prover tar du för att ta reda på om pat är en LADA-pat? (2p)
1:1. Svar: Latent Autoimmune Diabetes in Adults (1p) 1:2. Svar: GAD‐ak, ICA (=Islet Cell Antibodies=Öcells‐ak), C‐peptid. (3R=2p, 2R=1p)
Som husläkare ska du handlägga en 37-årig man med nyupptäckt diabetes mellitus. Pat är inte överviktig. I labstatus noteras s-Na 139, s-K 4,3, s-krea 63, fP-glukos 8,1, HbA1c 53 mmol/mol/6,1 %, ingen albuminuri och inga ketoner. Pat är inte överviktig. Det visade sig att pat saknade såväl GAD- som Ö-cellsantikroppar och hade C-peptidnivå inom övre tredjedelen av normalintervallet, dvs pat är inte en LADA-pat utan har typ 2 diabetes. 1:3 Vilken farmakologisk behandling vill du sätta in pat på? (1p)
1:3 Svar: Metformin (biguanid) (1p)
Som husläkare ska du handlägga en 37-årig man med nyupptäckt diabetes mellitus. Pat är inte överviktig. I labstatus noteras s-Na 139, s-K 4,3, s-Crea 63, fB-glukos 8,1, HbA1c 53 mmol/mol/6,1 %, ingen albuminuri och inga ketoner. Pat har typ 2 diabetes och ska sättas in på metformin. 1:4 Vilken är den VANLIGASTE biverkan som preparatet har? (1p) 1:5 Ange metforminets tre huvudsakliga verkningsmekanismer. (3p) 1:6 Ange de tre MIKROvaskulära komplikationer som efter många års sjukdomsduration kan drabba pat. (1p)
1:4 Svar: Gastrointestinala biverkningar (1p) 1:5 Svar: Minskar glukosfrisättning från levern (via reducerad glykogenolys och reducerad glukoneogenes) + ökar insulinkänsligheten och förbättrar perifert glukosupptag inkl i muskulaturen samt förbättrat glukosutnyttjande i muskulaturen (via ökad insulinkänslighet) + fördröjning av intestinal glukosabsorption. (3p) 1:6 Svar: Retinopati+nefropati+neuropati (alla rätt för 1 p, annars 0 p)
Man vet att typ 2 diabetes innebär en flerfaldigt ökad risk att insjukna i tumörsjukdomar. Patienten kommer på ett årsbesök på sin 55-årsdag, dvs efter 18 års sjukdomsduration. Han har fortsatt att röka 20 cig/dag trots dina upprepade uppmaningar till honom att sluta. Han berättar att han sedan två månader tillbaka ibland har blodtillblandad hosta. 1:9 Du blir givetvis oroad och frågar om flera symptom som kan tyda på lungmalignitet. Ange tre frågor . (2p) 1:10 Vilken lungtumör är vanligast bland rökare? (1p)
1:9 Svar: Dyspne, heshet, viktnedgång, förändrad hosta, upprepade luftvägsinfektioner, trötthet, thoraxvärk, mm (2p) 1:10 Svar: Skivepitelcancer (1p)
2. Nämn tre systemsjukdomar som uppvisa lungengagemang och ange också hur. (3p)
2. SLE - exsudativ pleurit vanligast, enstaka pat även insterstitiella infiltrat och fibros RA - torr pleurit vanligast, även insterstitiella infiltrat och fibrosm enstaka pat nodulära förändringar Sklerodermi - diffust spridd fibros el basala infiltrat hos <80% av pat Wegeners - nekrotiserande granumlomatös vaskulit -> hemoptys
3. En 24-årig kvinna söker på vårdcentral pga. nedstämdhet och irritabilitet. Hon är tidigare väsentligen frisk. Hon har enligt maken fått en "stirrig blick". Känner sig stressad, och gått ner i vikt de sista veckorna. I status noterar du en smal kvinna, med skakiga händer och utstående ögon samt något svullna ögonlock. Thyreoidea palperas oöm och lätt förstorad. Hjärta: RR, frekvens 110 slag/min. Bltr 150/80 mmHg. Lungor:ua. Temp 36,5 grader. (A) Vilken är den mest sannolika specifika diagnosen i detta fall? (1p) (B) Du beställer labprover för utredning. Påvisandet av ett enda labprov kan bekräfta Din specifika diagnos, vilket prov?(1p)
3. (A) Graves sjukdom (toxisk diffus struma) (1p). (B) TRAK (1p)
4. Till medicinakuten kommer en 45-årig man med känd levercirrhos på etylbasis. Dock har han nu varit fri från alkohol de senaste 2 åren. Han går på gastroenterologmottagningen där man vid gastroskopi konstaterat esophagusvaricer som ligaturbehandlats. Han har känd ascitesproblematik. Han har tappats vid ett par tillfällen men annars håller det sig med vätskedrivande behandling. Medicinering: T Spironolakton 100 mg 1x1, T Inderal 40 mg 2x2, Mixt Laktulos 30 ml x1Nu de senaste dagarna har han enl frun blivit tröttare än vanligt och även börjat uppträda förvirrat. AT: Trött men lätt väckbar. Orienterad till person men ej till tid eller rum. Temp 38,1. Saturation 94% på luft Buk: Generellt något palpöm. Buken ter sig utspänd, tydlig flankdämpning vid perkussion. BT: 110/60 (A) Du misstänker spontan bakteriell peritonit. Vilket akut prov kan du ta för att ev verifiera den misstanken? (1p) (B) Patientens förvirring misstänker du kan vara ett symptom på leverencephalopati. Ge två exempel på åtgärder för att behandla detta tillstånd. (2p)
4. (A) Diagnostisk ascitespunktion. Asc-LPK med poly> 0,25 talat för SBP (B) Tömning av tarmen ( Laktulos) Behandla infektion. Behandla blödning. Proteinreduktion.
5. Vilken leversjukdom misstänker du i första hand (A) 30 årig kvinna. Inga mediciner eller hälsokostpreparat. ALAT 7,6 ASAT 4,9 ALP 1,3 Bilirubin 36. Elfores visar förhöjt polyklonalt IgG (1p) (B) 60 årig kvinna. Söker för allmän trötthet, svår klåda. ALAT 2,1 ASAT 1,7 ALP 5,3 Bilirubin 30. Elfores visar förhöjt polyklonalt IgM (1p) (C) Man med tidigare intravenöst missbruk och känd cirrhos på basen av hepatit C . Har nu genomgått ultraljud av buken som visat en solitär ca 4x4 cm stor resistens i höger leverlob (1p)
5. (A) Autoimmun hepatit (B) Primär biliär cirrhos (C) Hepatocellulär cancer
6. En 65-årig rökande kvinna söker Dig på VC då hon de senaste tre månaderna noterat blodstrimmor i upphostningarna nästan dagligen. Du har beställt en lungrtg som är normal. Vilket av dessa alternativ nedan väljer Du lämpligen att gå vidare med? (1p) (A) Skriver ut bredspektrumantibiotika då Du misstänker en bakteriell infektion. (B) förordar expektans och ber henne att återkomma om hon inte blir bättre inom två månader. (C) En snabb remiss till vårdcentralens sjukgymnast för slemmobiliering (D) :Remiss lungklinik för ställningstagande till bronkoskopi.
6.(D) Pat skall genomgå Bronkoskopi då det föreligger risk för malignitet. 1p
7. Lungcancer brukar i den kliniska vardagen ofta delas in i två huvudgrupper. (A) Hur benämner man dem och vilka typer, baserat på morfologi, återfinns i respektive grupp? (1 p) ((B) De olika typerna följer varandra åt i sina huvudgrupper när det gäller behandlingsstrategier och grov prognos. Jämför behandling och strategier för respektive huvudgrupp: (2 p)
7.(A)Småcellig cancer: småcellig Icke-småcellig cancer: skivepitelcancer, adenocarcinom och storcellig cancer (B) Småcellig: i första hand behandling med cytistatika, generellt sämre prognos då de allra flesta har metastaser utanför thorax vid diagnostillfället Icke-småcellig: i första hand kirurgisk behandling, kan även beh med cytostatika och strålning, ofta med gott resultat. Bättre prognos än småcellig, men fortfarande rel dålig med 30-50% 5-årsöverlevnad. (Full poäng om huvudprinciperna cytostatika vs kirurgi och resonemang där det framgår att småcellig ca har sämre prognos)
8. Du arbetar på akutmottagningen på Karolinska sjukhuset, Solna. Där söker en tidigare väsentligen frisk 40-årig man med en veckas anamnes på tilltagande rethosta, sista dagarna svår huvudvärk och feber kring 38,5 grader. Du noterar normalt auskultationsfynd på lungorna, CRP 80, LPK 7,6. Lungröntgen visar dock glesa infiltrat i båda underloberna. Det framkommer att patientens hustru och två barn, 8 och 10 år gamla haft hosta och feber under de senaste veckorna. Patienten tror själv att han blivit smittad av svärmor, 76 år, som varit på besök förra veckan trots att hon då själv fortfarande medicinerade med Kåvepenin pga en luftvägsinfektion. (A) Vilken diagnos bör misstänkas och vilket smittämne är troligast? (1p) (B) Hur påvisas detta smittämne (metod, provtagningsmaterial)? (1p) (C) Vilken antibiotikabehandling bör insättas? (1p) (D) Är det sannolikt att svärmor är smittkällan? Motivera ditt svar. (1p)
8. (A) Pneumoni med Mycoplasma pneumoniae (1p) (B) PCR, luftvägssekret från NPH eller sputum. (1p om ett rätt) (C) Makrolid (erytromycin) eller doxycyklin (1p) (D) Nej. Mycoplasma är en ovanlig patogen hos äldre och har en inkubationstid på 2-3 veckor. (1p om rätt med en motivering).
9. Som jour på medicinakuten träffar en 70-årig kvinna som söker pga polyuri+polydipsi. I labstatus noteras bl a b-glukos 5,6 och p-Ca 3,07. Du diagnosticerar hyperkalcemi. Vad blir din första TERAPEUTISKA åtgärd? (1p)
9. Rehydrering
Alf är AT‐läkare på en vårdcentral i en närförort till Stockholm. Denna morgon är hans handledare (du) sjuk och Alf har blivit ombedd att ta dina patienter. Första patienten är ett hembesök. Det gäller en 73‐ årig man som nyligen kommit hem från en semesterresa till Kanarieöarna. Han har haft hög feber, slemhosta och andnöd sedan 1 dygn. Inga buksymtom. Hustrun berättar att maken frånsett är väsentligen frisk tidigare och tar inga mediciner. Han har aldrig rökt och har tidigare arbetat som tandläkare. Nu är han pensionär och normalt mycket aktiv. Hustrun berättar vidare att maken blivit sämre under morgonen. Han har hosta och tycker det är tungt att andas och för någon timme sedan när han skulle gå till badrummet så svimmade han och förlorade medvetandet under någon minut. Alf visas in till parets sovrum och där patienten ligger i sängen, blek och ter sig mycket trött. I status noterar Alf att patienten är blek, svettig men med temp 39 grader, förhöjd andningsfrekvens, underbensödem av pittingtyp. Patienten verifierar hustruns beskrivning av symtomen. Hjärta: Oregelbunden långsam rytm, frekvens ca 50. Inga hörbara blåsljud. Blodtryck (liggande): 130/80. Lungor: diskreta rassel basalt främst höger. Buk och neurologiskt status: utan anmärkningar. Fråga 1: Hur bör Alf handlägga fallet som hembesökande distriktsläkare? (1p) Svar:
Akut till sjukhus med ambulans. (1p)
Du tolkar hans blodprovsvar som järnbristanemi. Patienten har inte noterat något blod i avföringen och han kan inte säkert säga om han gått ner i vikt, men visst tycker han att byxorna sitter löst nu. Du planerar för koloskopi och gastroskopi. Fråga 7: Nämn två sannolika orsaker till järnbristanemi orsakad av sjukdomar i: a) colon? (1p) b) Ventrikel/esofagus? (1p)
Colon: Malignitet, inflammation, angiodysplasi Ventrikel/esofagus: ulcus, inflammation, oesofagusvaricer, malignitet, Mallory Weiss
EKG visar AV‐block II typ II. Svaret på proverna: Hb 123 g/l, LPK 13x109/l, CRP 253 mg/l, P‐Na 140 mmol/l, P‐K 3.2 mmol/l, P‐Kreatinin 110 μmol/l. Eva har även beställt odling från blod, NPH och/eller sputum. Lungröntgen visar infiltrat i höger lungbas. Eva bedömer att patienten har pneumoni och dessutom ett AV block 2. Hon beslutar att lägga in patienten på avdelning med telemetriövervakning och ordinerar inledande behandling. Fråga 3. Vilket är lämpligt antibiotika val? Motivera! (2p) Svar: Antibiotika: Motivering:
Fråga 3: Penicillin. Pneumokocker vanligaste orsaken till samhällsförvärvad pneumoni och patientens tillstånd inte så kritiskt att bredare täckning främst mot legionella är motiverat (1p för antibiotika val och 1p för motivering)
Alf överväger en rad diagnoser men finner pneumoni den mest sannolika och bedömer att patienten måste läggas in på sjukhus. Han ringer efter ambulans för transport och följer med i transporten till det närbelägna universitetssjukhuset. Där är Eva primärjour på medicinakuten. Alf ger rapport om patienten och Eva bekräftar den anamnes och det status som ingick i Alfs rapport. Hjärtfrekvensen fortfarande ca 50 och en saturationsmätning visar SpO2 97%. Ett EKG registreras. Fråga 2: a) Vad visar EKG (märkt M1)? (2p) b) Sköterskan tar prov för blodstatus och elektrolyter samt CRP. Utöver detta - vilka 2 prover och 2 undersökningar är här särskilt viktiga? (2p)
a) AV block II, typ II (För 1p krävs grad av AV‐block för 2p krävs också typ). b) Prover: Blododling, NPH och/eller sputum odling, (2p för 2r, 1 p om bara blododling, 0p om inte blododling finns med i svaret). Undersökningar: Lungröntgen och EKO. (1p om 2r, 0p om EKO endast)
Eva ordinerar PcV iv. Hon ordinerar även Kaliumtabletter och dessutom atropin vid behov. Hon följer också med patienttransporten till avdelningen. På vägen till avdelningen noterar Eva att patienten kortvarigt inte riktigt svarar adekvat på frågor och på övervaknings EKG ser hon att patientens hjärtrytm nu är endast 25 slag/min. Fråga 4: a) b) Svar: a) b) Vad har hänt? Vilken arytmi visar sannolikt övervaknings‐EKG under denna episod? (1p) Vilken viktig invasiv åtgärd bör på sikt planeras för?
a) Högre grad av blockering i AV noden. AV block III. (1p) b) Permanent pacemaker (DDD‐R) (1p)
Patienten läggs in, behandlas med isoprenalin dropp och antibiotika. Han erhåller senare, när infektionen är utläkt, en pacemaker av DDD‐R typ. Han blir sedan mycket bättre och skrivs hem. Du träffar patienten 1 månad senare på vårdcentralen då man önskat klinisk kontroll från sjukhuset. Patienten berättar att han mår mycket bättre nu men kan fortfarande känna sig trött. Du tar några labprover: Hb 117 g/l, MCV 70 fl, MCH 20 pg, MCHC 275 g/l, EVF 0.43, TPK 170x109/l, LPK 5.5x109/l, CRP 7 mg/l, P‐Na 140 mmol/l, P‐K 4.0 mmol/l, P‐Kreatinin 100 μmol/l. Infektionen verkar utläkt. Men du funderar vidare över patientens trötthet och anemi. Fråga 5: a) Hur skall patientens anemi karaktäriseras och vad är den sannolika anemimekanismen? (1p) b) Vilka ytterligare blodprover ordinerar du för att klarlägga anemiorsaken - ange de 2 viktigaste! (1p)
a) Mikrocytär, hypokrom anemi sannolikt järnbrist (1p) b) P‐Fe, P‐ferritin (alt TIBC) (1p om både P‐Fe och kompletterande analys för järndepåer)
Du får svar på gastroskopin som visar ulcus duodeni, biopsi är tagen men svaret har ännu ej anlänt. Patienten är lättad då det finns en förklaring till hans trötthet och undrar nu om han verkligen måste gå igenom koloskopin också. Fråga 8: a) Vilken behandling bör sättas in vid ulcus duodeni? (1p) b) Kan man avboka koloskopin nu när du vet att patienten har ett ulcus? (1p)
a) PPI 4‐6 veckor+ HP eradikering då nästan 100% har positiv HP. (1p om både PPI+ HP eradikering) b) Nej, då det kan finnas flera blödningskällor (1p)
Du tolkar patientens anemi som orsakad av järnbrist vilket bekräftas via den kompletterande provtagningen. Fråga 6: a) Nämn 3 viktiga uppgifter du nu vill komplettera sjukhistorien med. (1p) b) Hur vill du utreda patienten vidare? Nämn de 2 viktigaste undersökningar som du nu planerarför. (1p)
a) Rektala blödningar? Rött eller svart blod? Buksmärta? Viktnedgång? Kräkningar? Diarré? Förstoppning?(1 p för 3 rimliga svar) b) Koloskopi och gastroskopi. (1p för 2r, f‐Hb ger inga poäng)
